Kill

BIO. ACTION. Indien, 2023. Regi, manus: Nikhil Nagesh Bhat. Med: Laksh “Lakshya” Lalwani, Raghav Juyal, Tanya Maniktala, Ashish Vidyarthi. Åldersgräns: 15 år. Längd: 1.45.

Innehållsdeklaration: blodbadsaction 98%, story 2%. Ingredienser:  Ett tåg på väg till New Delhi. Två kommandosoldater plus några arga passagerare ställs mot fyrtio rånare. Näringsinnehåll: Mager intrig men rik på energimättade fajter och mord.

Dacoit (hindi: ḍakaitī) är beteckningen på indisk organiserad brottslighet, ofta i familjer eller hela släkter. Traditionellt har de sysslat med vägöverfall. Numera är de etablerade i storstäderna.

Det är ett sådant banditgäng som under ett tågrån ser en jackpot i att kidnappa den förmögne Baldev Singh Thakur (Harsh Chhaya) för utpressning. Vad de inte räknat med är att den fotomodellsnygge och dödlige kommandosoldaten Amrit (Lakshya) och hans alldaglige vapenbroder Viresh (Abhishek Chauhan) också finns bland passagerarna.

När Amrit ser hur snarfagre skurken Fani (Raghav Juyal) hotar att våldta hans älskade Tulika (Tanya Maniktala), Singh Thakurs vackra dotter, blir han arg. Så arg att han knäcker armar och ben på de fulaste och skitigaste skurkarna. Halvvägs in i filmen krossas hans framtid framför ögonen. Då dyker filmtiteln Kill upp på duken för att vi ska förstå att nu är hjälten inte länge är arg utan tokrasande, och våldet byter skepnad från grov misshandel till sadistiskt överlagda mord.

Knivar klyver huvuden, slägghammare och brandsläckare mosar dem till hundmat. Men mest ser vi hur skallar metodiskt krossas mot väggar, golv, handfat och toalettskålar. Undantaget ett fåtal skottsalvor slipper vi dock de gamla vanliga handeldvapnen; de hade gjort processen för kort med offren.

För att handlingen inte ska fastna i enformigt löpandebandsmördande, varierar man med Bourne-inspirerade slagsmålsdueller.  I någon scen hänger inte kameran riktigt med, i en annan är klippningen för snabb och slarvig för att vi ska kunna orientera oss.

Som thriller har filmen inte heller mycket att erbjuda. Redan tidigt anar vi att slutuppgörelsen kommer att stå mellan Amrit och Fani. Alla andra i filmen är bara bifigurer eller slaktrester.

Men som bäst är de adrenalinstinna actioninslagen skickliga uppvisningar i kampsports- och närstridstekniker. Koreograferade av sydkoreanske Se-yeong Oh (SNOWPIERCER) i tågets trånga utrymmen utgör de filmens stora behållning. Scener som det gör hisnande ont i kroppen av att se. För den som nu är lagd åt sådana njutningsplågor.

© Michael Tapper, 2024. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2024-07-12.