BIO. HISTORISKT DRAMA. USA/Storbritannien, 2023. Regi, manus: Christopher Nolan. Med: Cillian Murphy, Emily Blunt, Matt Damon, Robert Downey Jr, Kenneth Branagh, Florence Pugh, Benny Safdie. Åldersgräns: 11 år. Längd: 3.00.
Ingen av dem som bevittnade den första provsprängningen av atombomben klockan 05.30 i New Mexico den 16 juli 1945 visste med säkerhet vad som skulle hända. Halvt på skämt slog nobelprisbelönade fysikern Enrico Fermi vad om att kedjereaktionen skulle antända atmosfären och utplåna allt liv. Vetenskapsjournalisten William Laurence hade för säkerhets skull skrivit sin dödsruna till New York Times.
Forskningsledaren J Robert Oppenheimers skräck var att bomben skulle visa sig bli en futtig smällkaramell. Vid den bländande explosionen – mångfalt ljusstarkare än solen – tänkte han på en rad ur Bhagavadgita: ”Nu har jag blivit döden, världarnas förstörare”. Men det var kollegan Kenneth Bainbridge som formulerade eftertankens kranka blekhet för samtliga: ”Now we are all sons-of-bitches.”
Christopher Nolans filmatisering av Kai Bird och Martin J Sherwins Pulitzerprisbelönta biografi American Prometheus (2005) är en amerikansk framgångssaga som förbyts till tragedi. Oliver Stones JFK (1991) har stått modell för berättarteknikens scencollage, som rusar fram i tid och rum, mellan färg och svartvitt. Till sin hjälp har Nolan Hoyte van Hoytemas svepande kamerarörelser och Ludwig Göranssons hotfullt mullrande musik.
I filmens början dyker orden ”fission” och ”fusion” upp på bioduken. Det syftar dels på att atombomben följdes av vätebomben, dels på att filmens tre timmar långa, mosaik av Oppenheimers liv, befolkat av ett myllrande persongalleri, ska komma samman i en helhet. Berättelsen kan dock vara svår att följa om man inte läst den 700-sidiga boken, som jag varmt rekommenderar.
Nolans konstnärliga bedrift ligger i hans gestaltning av Oppenheimers komplexa psyke. Samvetslöslös kvinnotjusare och samvetsgrann vetenskapsman. Arrogant och varmt empatisk. Intellektuellt knivskarp och känslomässigt sårbar. Som ung bearbetade han sina depressioner och tvångsföreställningar med poesi och hinduiska urkunder, något Nolan illustrerar med hallucinatoriska visioner av kosmisk skapelse och undergång.
Porträttlike Cillian Murphy, avmagrad och med samma uttrycksfulla, isblå ögon som förebilden, spelar rollen som en profet besatt av kvantfysik och modernismens banbrytande idéer. Han ser sig som besläktad med Freud, Marx, Picasso och Stravinsky. I forskarsamhällets vänsterpolitiska klimat på 1930-talet vinner han många hängivna lärjungar men också konservativa antagonister.
Kring honom ser vi en hel telefonkatalog av stjärnor i birollerna: Matt Damon gör den kärve generallöjtnanten Leslie Groves, som trots politiska meningsskiljaktigheter rekryterade Oppenheimer till atombombprojektet. Emily Blunt och Florence Pugh spelar kvinnorna i hans liv. Kenneth Branagh dyker upp som Niels Bohr och Gustaf Skarsgård som Hans Bethe. Men filmen är Murphys solonummer. Alla andra utgör en grekisk kör ur samtiden.
Nolan och Murphy porträtterar en vetenskapens martyr. Likt mytens Prometheus straffas han för att ha gett gudarnas eld till människorna. Atombomben blev hans forskartriumf och hans personliga katastrof efter Hiroshima och Nagasaki.
När hans fiender ledda av byråkraten Lewis Strauss – spelad med gråkall charmlöshet av Robert Downey Jr – kommer för att oskadliggöra honom 1954 i ett karaktärsmördande inkvisitionsförhör, har skuldkänslorna redan släckt livsgnistan. I kalla krigets kapprustning och högerextrema vindar stämplas ”atombombens fader” med plågat samvete och fredsbudskap som en säkerhetsrisk. Oppenheimer fick senare upprättelse, men militarismen vann. Atombomben blev hela USA:s älskling, se dokumentären Atomic Café (1982, finns på dvd/bluray).
Manhattanprojektet kostade 34 miljarder dollar i dagens penningvärde. Numera spenderar USA 60 miljarder dollar årligen på kärnvapen. Och som fredsforskningsinstitutet SIPRI:s senaste rapport visar, var 2022 var ett rekordår för militärutgifter: 2240 miljarder dollar. Idag är vi alla sons-of-bitches, världarnas förstörare.
© Michael Tapper, 2023. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2023-07-21.
Lästips: BULLETIN OF THE ATOMIC SCIENTISTS, grundad av Oppenheimer och Albert Einstein. Senaste numret handlar om Oppenheimer och filmen. Finns att läsa gratis på sajten. Där hittar ni även Domedagsklockan, som idag står på 90 sekunder till midnatt – det närmaste undergången mänskligheten någonsin varit.
