Önskan

BIO. ANIMERAD FAMILJEFILM. USA, 2023. Wish. Regi: Chris Buck, Fawn Veerasunthorn. Röster i originalversionen: Ariana DeBose, Chris Pine, Alan Tudyk. Svenska röster: Daniele Rathana, Peter Jöback. Åldersgräns: 7 år. Längd: 1.35.

Inte bara Marvel-sektionen haltar på Disney, det gör också bolagets ryggrad: den animerade familjefilmen. Skrala intäkter för mediokra-till-usla filmer som RÖD, LIGHTYEAR, En annorlunda värld (Strange World, 2022) och Elementärt (Elemental, 2023) har fått aktiekursen att rasa. Önskan är årets julfilm från mediekoncernen, men den varar knappast till påska. Filmen har floppat i USA, och lär möta samma öde i Europa.

I sitt missriktade firande av Disneys 100-årsjubileum och har man gjort Önskan till ett koncentrat av huvudtemat i sina klassiker: Önskningarna huvudpersonerna riktar till stjärnorna i skyn kan bli verklighet.

Teamet bakom är Chris Buck och Jennifer Lee (FROST) med hjälp av Fawn Veerasunthorn (Raya och den sista draken/ Raya and the Last Dragon, 2021). På papperet ser alltså trion ut att garantera hög konstnärlig kvalitet. Men resultatet har blivit en banal, metafilmisk härdsmälta.

Den totalt obegripliga handlingen utspelar sig på en fiktiv Medelhavsö fast med Nordeuropeisk natur. Där har maktgalne trollkarlen Magnifico (Chris Pine/Pete Jöback) gjort sig till kung genom att – av oklart motiv – få undersåtarna att lämna över sina önskningar, som han förvarar i svävande glasbubblor på sitt alkemilabb. När hjältinnan Asha (Adriana DeBose/Daniele Rathana) sjunger den Disney-obligatoriska sången om vad hon önskar, önskar hon därför att folket ska få tillbaka sina önskningar.

Till sin hjälp har Asha sju vänner som – blink, blink – är reinkarnationer av Snövits dvärgar. Ja, den som vill kan ta med sig en filmografi för att pricka av alla insmugna referenser till Disneys klassiker. Mycket annat av intresse finns inte i denna magra soppa på en spik med illa skriven dialog, slätstrukna rollfigurer, en talande get i pyjamas utan komisk talang och en bokstavlig önskestjärna som flugit in från något gammalt mobilspel.

Datoranimationen ska efterlikna handtecknade bildrutor i akvarellfärger men stilen är opersonlig, platt och livlös. Inte ens de annars så trallvänliga sångnumren sätter sig på läpparna. Som så ofta under de senaste decennierna har man haft en generös budget (cirka 200 miljoner dollar) men inte ens spenderat motsvarande antal hjärnceller på manuset. Att Önskan överhuvudtaget släpptes igenom Disneys kvalitetskontroll säger allt om kreativitetskrisen på koncernen.

© Michael Tapper, 2023. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2023-12-08.