USA 1999. Regi, manus: Craig Bolotin. Foto: Elliot Davis. Musik Harry Gregson-Williams. I rollerna: Usher Raymond, Forest Whitaker, Rosario Dawson, Robert Richard.
Filmstaden i Malmö och Lund
Drömmen om ett Amerika där det råder frihet och rättvisa för alla och där meritokrati snarare än aristokrati – individuell lämplighet snarare än börd – belönas börjar falna även i hollywoodproducerad film. För några veckor sedan gav high school-thrillern SKULLS ett för genren ovanligt kärvt porträtt av den cyniska elitismen i USAs sociala toppskikt. Och nu kommer Light It Up, även den en effektfullt berättad och påtagligt begåvat fotograferad ungdomsthriller i skolmiljö men ur ett omvänt klassperspektiv.
Här handlar det om en high school – ironiskt nog kallad Lincoln High – i ett slumområde. Inledningsvis möter vi, likt i Skulls, ett typgalleri tonåringar: den välanpassade skolprinsessan, basketbollstjärnan, den inåtvända konstnärstypen, den gravida förlorartjejen, hip hop-gangstern etc.
Men då ungdomarna tillsammans tar en skadeskjuten polisman som gisslan för att uppmärksamma omvärlden på det sociala förfallet i skolan, utvecklas och nyanseras porträtten av de inblandade. Snart samlas också demonstranter utanför polisavspärrningarna till stöd för ungdomarna, alltmedan polisen med vapenmakt förbereder stormning.
I polemik mot gängse amerikanska ungdomsfilmer tar Light It Up upp och avvisar alla försök att förklara huvudpersonernas desperata revolt i enbart individpsykologiska termer. Visserligen finns det personliga skäl för dem alla att komma på kant med samhället. Mest skakande är en återblick i vilken vi ser några poliser döda fadern till en av de inblandade, något som tydligt alluderar till ökända polisövergrepp (Rodney King-misshandeln och dödsskjutningen av en haitier i New York City).
Men snarare än att se dessa som isolerade incidenter gör filmen dem till bilder av ett omänskligt samhällssystem. Visserligen har man hängt på en framåtblickande epilog med optimistiska undertoner, men är så kort och summarisk att den närmast ser ut som något påtvingat för att filmen inte ska kunna anklagas för att inspirera till liknande aktioner.
© Michael Tapper, 2000. Sydsvenska Dagbladet 2000-08-11.