Run All Night – Michael Tapper

USA 2015. Regi: Jaume Collet-Serra. Skådespelare: Liam Neeson, Ed Harris, Joel Kinnaman, Vincent D’Onofrio. Åldersgräns: 15 år. Längd: 1.54.

Filmens så kallade originalmanus är egentligen en samling gangsterklichéer och repliker ur genreåtervinningen. Det varvas med datorboostade kameråkningar över storstadens asfaltsdjungel som inte tillför storyn någonting alls förutom en stunds poänglöst ögongodis. Kryddan i denna skåpmat i reklamfilmsförpackning är en Liam Neeson-hitparad på hans tidigare gubbactionhjältar.

Liksom Bill Marks i Non-Stop och Matt Scudder i A WALK AMONG THE TOMBSTONES är yrkesmördaren Jimmy Conlon i Run All Night en nergången New York-hårding som förlorat familjen till jobbet, spriten och samvetet. Men likt fallet Bryan Mills i TAKEN-filmerna hinner man inte säga ”föredetting” innan Conlon går från uträknat vrak till topptrimmad mördarmaskin för att rädda sina kära men alienerade närmaste.

En tillgång är dock Neesons utmärkta motspelare i Ed Harris hårdkokte gangsterboss Shawn Maguire, som så gärna skulle vilja vara en ”riktig affärsman”, och Vincent D’Onofrios cyniske men hederlige kriminalare. Joel Kinnaman är godkänd men har svårt att göra rollen som Conlons son Michael, en ex-boxare som tränar smågrabbar utan pappor, till någon större personlighet.

Det stundvis hyfsat energiska berättandet, varvat med like bakgrundsteckningar av huvudpersonerna och deras relationer, vinner på att vendettan mellan Conlon och hans barndomsvän/ex-boss Maguire ska avgöras under en natt. Deadlinen ger en extra kick till några hantverksmässigt godkända jakter i bil och till fots genom gator och byggnader. Slutbetyg: en snygg men tom dussinfilm.