28 veckor senare – Michael Tapper

Storbritannien/USA/Spanien 2007. 28 Weeks Later. Regi: Juan Carlos Fresnadillo. Skådespelare: Robert Carlyle, Rose Byrne, Catherine McCormack, Imogen Poots. Längd: 1:40.

Den här uppföljaren till 28 DAGAR SENARE (2002) stjäl rejält från George Romeros virusrysare The Crazies (1973) men minimerar karaktärsteckningarna och de politiska undertexterna till förmån för blodsprutande, frenetisk action. Zombievirusets härjningar har gjort Storbritannien till ett tyst ödeland, och en amerikansk militärbas i Londons Docklands börjar återinflytta evakuerade flyktingar. Men snart bryter smittan förstås ut igen.

Regissören Fresnadillo (Intacto, 2001) använder samma lågupplösta, färgblekta och pseudodukumentära filmstil som i originalet men intensifierar klippningen i de redan skakigt filmade actioninslagen, något som förvirrar orienteringen snarare än förhöjer spänningen. Särskilt påfrestande blir det när han lägger till stroboskopflimrande ljus.

I längden kan actionfrenesin inte heller dölja manusets tillkortakommanden, till häften outvecklat familjedrama, till hälften en halvhjärtad parallell till USA:s Irak-ockupation. Och trots en lovande rollista får filmens skräckstämning varken någon känslomässig eller samhällskritisk resonansbotten.

Speltiden späckas dessutom med transportsträckor och vykortsbilder tagna under folktomma morgontimmar över S:t Paul-katedralen, Millenium-bron och London Eye. Slutbildens zombieanfall mot en annan tom turistattraktion i gryningen ter sig därför mest skrattretande.