Frankrike, 2008. Regi: Pierre Morel. Skådespelare: Liam Neeson, Maggie Grace, Famke Janssen, Katie Cassidy. Längd: 1.34.
”Han kommer att jaga er. Han kommer att hitta er. Han kommer att döda er.” Affischens slogan säger allt. För detta är hämnarorgiernas samplingsmix från a till ö.
Det börjar som HOSTEL med två kaliforniska bortkomlingar som direkt vid ankomsten till Europa hamnar i människohandlande östeuropéers våld. Växlar till Frantic när pappa ex-CIA-agenten Bryan desperat kämpar sig genom Paris undre värld. Finalen är BOURNE-trilogin på amfetamin då Bryan till tonerna av skenande handkamera och klippning slaktar en hel arabisk oljedynasti.
Det är med andra ord en film för den som vill ha mord och inga visor – eller överraskningar. Eller rim och reson.
På halvannan timme lyckas Bryan matcha Rambos samlade mordstatistik på etniska karikatyrer utan att få mycket mer än några ytliga sår. Han får direkt korn på skurkarna och inom 96 timmar har han rullat upp hela organisationen.
Varför 96 timmar? Därför att det är den tid hans ex-CIA-kollega sagt att han har på sig! (Fråga inte, det gör inte Bryan.) En deadline är vanligen en effektfull spänningshöjare. Vanligen, alltså. Som i Flykten från New York (Escape from New York, 1981). Men inte här.
En Rosa Pantern-bonus är att Neeson först spelar amerikan med oförklarlig irländsk dialekt och sedan utger sig för att vara fransk säkerhetspolis. På engelska. Med exakt samma dialekt. Peter Sellers kunde inte gjort det bättre.
© Michael Tapper, 2009. Sydsvenska Dagbladet 2009-03-08.