Luther – Michael Tapper

Storbritannien 2004. Regi: Eric Till. Skådespelare: Joseph Fiennes, Peter Ustinov, Bruno Ganz, Claire Cox. Längd: 1:55.

Luther är en illustrerad klassiker i rörliga bilder, ja en så välkammad avprickning av alla de mest kända händelserna i kyrkoreformatorns liv att misstanke snart uppstår om att manuset kalkerats på uppslagsordet ”Luther, Martin, 1483-1546, tysk reformator” ur Encyclopedia Britannica. Med andra ord: en konstnärligt temperamentsfattig, konstnärligt konventionell och livlös kostymfilm, tillika schematisk historielektion, där rosigt fräscha skådespelare pratar verserat i framför en sanerad medeltidsdekor (som ibland, liksom i förbigående, försetts med några pittoreska inslag – en gyttjig gata, en teatersmutsad tiggare – för att bli något slags realistiskt alibi).

Joseph Fiennes’ skriande brist på karisma uppvägdes i viss mån av Tom Stoppards spirituella och infallsrika manus till genombrottsfilmen Shakespeare in Love (1998). Liknande draghjälp saknar han helt i den Luthers torra dialogprosa och rätlinjigt snitslade sightseeingtur genom titelpersonens liv. Det blir förödande när han ställs mot betydligt bättre och mer garvade skådespelarveteraner i birollerna – Bruno Ganz (som andlige mentorn Johann von Staupitz) och framförallt den strax efter inspelningen avlidne Peter Ustinov (som Luthers beskyddare, Fredrik den vise).

Som söndagsskolefilm i lutheranska församlingar är säkert Luther en välkommen bilderbok, men för den som vill sätta sig in i bakgrunden till reformationen eller söker en stor filmupplevelse har den inte mycket att erbjuda. Alla problematiska sociala och politiska frågor ställs i bakgrunden för ett fyrkantigt, anakronistiskt drama mellan Stora Män i Historien.