IF – låtsaskompisar

BIO. DELVIS ANIMERAD FAMILJEFILM. USA, 2024. IF. Regi, manus: John Krasinski. Med: Ryan Reynolds, Cailey Fleming. Röster i originalversionen: Steve Carell, Phoebe Waller-Bridge, Louis Gossett Jr. Svenska röster: Lovisa Heed, Anton Olofsson Raeder, Anders Öjebo. Åldersgräns: Barntillåten. Längd: 1.44.

John Krasinski har tagit ledigt från sin dödstysta postapokalyps i A QUIET PLACE-filmerna för att göra en bullrande dödstrist komedi om låtsaskompisar. Originalversionen serverar en stjärngnistrande lista röstskådespelare till de animerade fantasifigurerna. Om bara manus och regi kunnat matcha deras samlade talanger, hade IF – låtsaskompisar blivit årets familjefilm.

Cailey Fleming (The Walking Dead, 2010–22) spelar tolvåriga Bea. Att döma av bilderna från hennes uppväxt och handlingen har hon aldrig haft andra kompisar än sina föräldrar. Det är som upplagt för en personlighetskris långt mer uppslitande än i Pixars INSIDAN UT (Inside Out, 2015). Eller ett skräckdrama om utanförskap och mobbning, hade man satt Stephen King som författare. Men här skönmålas deras småläskiga familjebubbla som en omänskligt glädjesprudlande fest.

Några djupare ambitioner än lättköpt sentimentalitet och genant simpla skämt finns inte hos Krasinski. På gammaldags vis låter han familjelyckan sluta i att Beas mamma dör i cancer och att tokroliga pappan (Krasinski själv) hotar följa sin fru i en hjärtoperation. Lillgamla Bea söker tröst i en barndomsvärld av ”IF:s” (Imaginary Friends, låtsaskompisar) som varken hon eller vi sett röken av innan.

Fantasifostren bor i en vindsvåning hos världshistoriens tråkigaste clown (Ryan Reynolds) och ser alla ut att ha kuggats från MONSTERS STUDENTLIV. Också denna samling misslyckade icke-existenser kunde man vaskat komiskt guld ur, men det enda Krasinski gör är att upprepa samma dratta-på-ändan skämt kring en figur som ser ut som Spökplumpens lillebror. Inte ens den mest bisarra i samlingen – ett glas isvatten med namnet Ice (Bradley Cooper) – har en enda cool eller kul replik.

IF – låtsaskompisar är en filmisk oxymoron. Fantasilös i hyllningen till barndomsfantasin. Gråtmild i sorg. Humorfri som komedi. Minnesvärd endast för hur snabbt den faller i glömska.

© Michael Tapper, 2024. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2024-05-17.