Outside the Wire – Michael Tapper

USA/Ungern 2021. Regi: Mikael Håfström. Med: Damson Idris, Anthony Mackie, Emily Beecham, Michael Kelly. Längd: 1.55. Premiär: 2021–01–15.

Videospel- och B-rulleförfattarna Rowan Athale och Rob Yescombe står bakom manuset till Mikael Håfströms dystopiska Outside the Wire. Ett hopkok på gammal direkt-till-video-action pimpad med hyfsade skådespelare, en nypa The Terminator (1984) och ett framtida krigsscenario som mixar gårdagens amerikanska haveri i Irak med dagens ryska destabilisering av Ukraina. Filmens ansatser till kritiska kommentarer om drönarkrig och militär AI-teknologi dunstar dock snabbt bort på handlingens välbekant snitslade actionbana av eldstrider, närstrider, explosioner och ännu större explosioner.

Året är 2036, och man får förmoda att 84-årige Vladimir Putin nu gått i diktatorspension. Östeuropa är en krigszon. I Ukraina kämpar en gerilla för nationell självständighet mot den Kremlin-trogne krigsherren Viktor Kovals styrkor. FN har kallat in amerikansk trupp som fredsstyrkor, och de har spärrat av krigsområdet med ett stängsel från Jurassic Park.

I prologen skriver filmen om skandalscenariot i den WikiLeaks-avslöjade Collateral Murder-videon (inspelad i Irak 2007, publicerad 2011) till en missförstådd bravad för att rädda amerikanska soldater. Hjälten Harper (Damson Idris) straffkommenderas till att följa kapten Leo (Anthony Mackie) på något som ser ut som ett självmordsuppdrag: de ska leverera koleramedicin till ett barnhem 20 kilometer in i fiendeland. Till saken hör dock att Leo är en stridsmaskin, en ”biotech”-robot, men vad det innebär förblir oklart. Och den som väntar på Terminator-kickar i krigsscenerna lär bli besviken.

En hake i premisserna är också att huvudpersonerna är två afrikanamerikaner som ska ta sig fram inkognito i ett krigshärjat land utan någon invandring att tala om. Därför dyker det då och då upp en mörkhyad person i bakgrunden under deras väg. Som för att säga att detta är ett annat, alternativt science fiction-Ukraina. Men det gör bara saken än konstigare.

Nå, sådana detaljer brukar inte bekymra genrefansen. Då är filmens oförmåga att spela på nervsträngarna ett större problem. Håfström är en habil men profillös regissör som bara är så bra som materialet tillåter.

Därför stannar Outside the Wire vid en medelmåttig standardaction. Utan några scener eller repliker värda att minnas. En av många löpandebandsprodukter som tidigare stod på videobutikens dammigare hyllor, snart någonstans i Netflix mörkare hörn.