Australien/Frankrike/Storbritannien 2019. Regi: Justin Kurzel. Med: George MacKay, Russel Crowe, Charlie Hunnam, Essie Davis. Längd: 2.04.
”Nothing you’re about to see is true”, börjar förtexterna. Bara för att låta alla ord tona bort utom ”true”, som strax bildar första ordet i filmtiteln skriven i gemener: true history of the kelly gang. Vad menas, är berättelsen sann eller inte? Faktiskt både och.
Filmen bygger på Peter Careys (Den feta människan i historien / The Fat Man in History, 1980) Booker-prisbelönta roman med samma namn. Titeln till trots är den fiktion men förespeglar samtidigt läsaren att vara den legendariske australiske stråtrövaren Ned Kellys självbiografi.
Som barnet Ned Kelly (Orlando Schwerdt) lär sig av sin banditmentor Harry Power (Russel Crowe), måste man ta kontroll över sin historia: ”Låt inte engelsmännen berätta den. De bara förvränger den och snor åt sig alla rättigheter.” Ord som får ny resonans i ett 2000-tal där lögnen som vapen i den härskande klassens tjänst nått nya höjder.
I själva verket finns ingen ”sann historia” om Kelly, vilket Careys kollega Ian Jones visat i en rad dokumentära böcker och filmer (några finns på YouTube). Den officiella historien är full av faktafel och påhitt. Carey har därför baserat sin berättelse på Kellys 56 sidor långa så kallade Jeliderie-brev, där denne skriver om sin bakgrund och sina motiv.
På så sätt rekonstruerar romanen och filmen en, om inte sann, så åtminstone sannare bild av Kelly och hans korta liv i kamp mot en skoningslös engelsk övermakt. Kelly var nämligen inte bara en folkligt populär bandit i den arbetarklass av irländska fångar och deras barn som tvångsförflyttats till Australien. Han hade dessutom planer på att mobilisera en armé för att skapa en australisk republik efter amerikansk förebild.
Regissören Justin Kurzel (MACBETH, 2015) och manusförfattaren Shaun Grant har överfört Careys litterära grepp till en kärvt avromantiserad landsbygdsvärld av förtryck, våld och misär. Det första vi ser är unge Kellys tysta betraktande av en engelsk polismans (Charlie Hunnam) sexövergrepp på mamman. Som om denne ville trycka upp maktens brutala godtycklighet i ansiktet på hela familjen. De systematiska förnedringarna har satt sin prägel på de livlösa omgivningarna, dominerade av döda träd.
När Kelly efter några fängelsevistelser växer upp till brinnande ungdomsrebell (George MacKay) stegras även användningen av subjektiv kamera, ljud och musik. Ibland till hallucinatoriska höjder. Hans raseri får näring i knytnävsboxning, den irländska självständighetsdrömmen och i en uppkäftig folkmusik som regissörens bror, kompositören Jed Kurzel, blandar med rockmusik för att ge associationer till punkrocken hundra år senare. True History of the Kelly Gang blir därmed en större berättelse, tidlös i sin skildring av ungdomlig upprorslusta mot ett perverst samhällssystem som lyckats kuva föräldragenerationen.
Det var länge sedan jag såg en film som använde filmens konstnärliga uttrycksmedel med en sådan kreativ energi och oräddhet. Här finns stilgrepp lånade från Sam Peckinpah men också från skräckfilmen, särskilt i den mardrömslika slutuppgörelsen 1880 i Glenrowan då 25-årige Kelly lika mycket kämpar mot verkliga vedersakare som mot inre demoner. Filmens helvetesvision fulländas av en strålande skådespelarensemble med Essie Davis nerviga, såriga, giftiga, passionerade gestaltning av Kellys mor i spetsen.
True History of the Kelly Gang hade med råge förtjänat att få svensk biopremiär.
© Michael Tapper, 2020. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2020-08-20.
3 x Ned Kelly på film
The Story of the Kelly Gang (1906)
Historiens sannolikt första långfilm. Idag återstår endast 17 minuter som restaurerats och försetts med texter som förklarar vad som saknas i den ursprungligen timmeslånga filmen. Finns på YouTube.
Ned Kelly (1970)
Kombinationen av Tony Richardson som regissör och rockstjärnan Mick Jagger som Kelly borde ha resulterat i en 1960-talsrivig nya vågen-klassiker. Dessvärre blev den en trist kalkon.
Ned Kelly (2003)
Storsatsning med stjärnskottet Heath Ledger i huvudrollen och Naomi Watts som påhittad flickvän. Legenden om gänget polerad till fånig pojkbandsversion som rättvist floppade och snabbt glömdes bort.