Terminator: Dark Fate

Kina/USA 2019. Regi: Tim Miller. Medverkande: Linda Hamilton, Arnold Schwarzenegger, Mackenzie Davies, Natalia Reyes. Åldersgräns: 15 år. Längd: 2.08.

Ännu ett försök till omstart, ännu en film med ”dark” som försäljningspitch. Och ”dark” i meningen ”dunkel” är storyn på många ställen. Enligt filmens premisser tog Skynets mördarrobotar inte över jorden eftersom Sarah Connor (Linda Hamilton) stoppade det AI-projektet i Terminator 2 – domedagen (Terminator 2 – Judgement Day, 1991).

Vem är det då som i inledningen till nya Terminator-filmen skickar ännu en T-800 (Arnold Schwarzenegger) för att ta kål på Sarahs son John? Den byggdes ju aldrig enligt filmen, utan ersattes av AI-systemet Legion med mordmaskiner som Rev-9 (Gabriel Luna) – en tråkigare variant av T-1000.

Invändningarna löper likt en ihållande störningssignal genom en film som bjuder på halsbrytande actioninslag men också halsbrytande enfald. Värst är idén är att fortsätta på Arnold-botens omvändelse till kramdjur, nu också som en vis gammal cyborg med feeling för mänskliga känslor. Som Pinocchio-historia för vuxna lyckas den till och med underträffa Robin Williams-floppen 200-årsmannen (Bicentennial Man) för tjugo år sedan.

James Cameron är tillbaka som producent och story-författare bakom en film gjord enligt Star Wars-principen = samma historia, några nya rollfigurer. Förutom bättre action ligger han sannolikt bakom uppslaget att göra filmens hjältinna till en ung mexikanska (Natalia Reyes) som tvingas ta sig över den militariserade gränsen till USA för att rädda världen. Inspirerat, men värt en mycket bättre film.

På slutet säger vi än en gång ”hasta la vista, baby” till allas vår T-800 som lovar oss att: ”I won’t be back”. Det pensioneringslöftet är nog inte mycket värt eftersom Cameron i intervjuer flaggat för ytterligare uppföljare om den här filmen ger gott klirr i kassorna. Gissa vem som då dyker upp som terminatorn ur lådan (tidsporten/parallellvärlden/sjätte dimensionen etcetera)?

© Michael Tapper, 2019. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2019-10-25 (endast nätpublicerad).