Alita: Battle Angel – Michael Tapper

USA/Kanada/Argentina 2019. Regi: Robert Rodriguez. Med: Rosa Salazar, Christoph Waltz, Mahershala Ali, Keean Johnson. Åldersgräns: 11 år. Längd: 2.05. 3D.

Efter växlande framgångar med filmserier som From Dawn to Dusk (1996/99), SIN CITY (2005/14) och Machete (2010/13) ser Robert Rodriguez ut att lägga grunden till en ny franchise med påkostade Alita: Battle Angel. Den bygger på Yukito Kishiros cyberpunkmanga Gunnm, i engelsk översättning Battle Angel Alita, och skulle egentligen regisserats av James Cameron. Denne skrev manuset med Laeta Kalogridis (Altered Carbon, 2018– ) men lämnade registolen till Rodriguez för att i istället ägna sig åt Avatar 2–3 (2020–21, se även AVATAR).

Alita utspelas år 2563 i en värld ödelagd av krig och miljöförstöring. Kvar finns bara den överbefolkade storstaden Iron City, där cyborger – de mest robotiserade är motion capture-animerade av skådespelare – blandas med människor. Man lever på avfall från det svävande överklassreservatet ovanför: Zalem.

I skrothögarna hittar technodoktorn Ido (Christoph Waltz) ett cyborghuvud med intakt människohjärna som han sätter på en fembotkropp. Tonårscyborgen får namnet Alita (Rosa Salazar) efter hans döda dotter. När hon visar prov på den utdöda kampsportförmågan panzerkunst och talang för den brutala sporten Motorball (kalkerad på ROLLERBALL, 1975/2002) betraktar Zalem-bossen Nova (Edward Norton) henne som ett hot. Han skickar därför sina gangstrar och prisjägare på dödligt uppdrag.

Filmen riktas till en amerikansk publik i yngre tonåren och har därför en dubbelmoral vi känner igen från liknande produktioner. Brutalt men oblodigt våld är okej, liksom romantik utan sex och naket. Alita är följaktligen skapt som en stridskunnig Barbiedocka så att kärleken till snälle ligisten Hugo (Keean Johnson) aldrig ska kunna ta sängvägen.

Intressantare är Alita som Frankenstein-saga med sociopolitisk undertext. Rodriguez skalar bort mangaförlagans bibliska referenser för att göra staden, söndrad mellan himmel och jord, till ett klassamhälle där de fattiga bokstavligen lever på smulor från de rikas bord. Likheterna till science fiction-klassikern METROPOLIS är slående, och revolutionen väntar sannolikt i någon av uppföljarna.

Frågan är då vilken sida Alita väljer. Som varelse är hon kluven mellan sina maskinella superkrafter och sina humanistiska sentiment. I mangaförlagan allierar hon sig med Nova, men med tanke på Rodriguez sociala patos i tidigare filmer väljer nog hans Alita en annan väg.