The Great Hack – Michael Tapper

USA 2019. Regi: Karim Amer, Jehane Noujaim. Medverkande: David Carroll, Brittany Kaiser, Carole Cadwalladr, Paul Hilder. Längd: 1.53. Premiär på Netflix: 2019-07-24.

”Vem äger mina data?” frågade sig David Carroll, medielärare i New York, och stämde den brittiska politiska konsultbyrån Cambridge Analytica för att de köpt information om honom och mer än 50 miljoner andra amerikanska väljare från Facebook. Materialet blev underlaget till en propagandakampanj under presidentvalet 2016 för Donald Trump. Måltavlan var osäkra väljare, så kallade ”persuadables” (”påverkningsbara”).

Carrolls stämningsansökan ledde till åtal våren 2018. Samtidigt publicerade Carole Cadwalladr, journalist på The Observer, en rad artiklar om Cambridge Analyticas roll i Brexit-kampanjen. Skandalen som följde avslöjade ett företag med nära kontakter till Ryssland och specialiserad på att undergräva demokratiska processer genom massdistribution i sociala medier av högerextrem desinformation. Att en av grundarna heter Steve Bannon överraskar inte.

Karim Amer och Jehane Noujaim, dokumentärfilmsduon bakom Oscarsnominerade The Square (2013), gör i The Great Hack en på många sätt exemplarisk djupdykning i ämnet. Förutom att reda ut de komplicerade turerna i den enskilda skandalen öppnar filmen för en vidare diskussion om hur nätanvändardata blivit den nya informationsteknologins viktigaste råvara. Dominanter som Facebook och Google utnyttjar vår okunskap och lättja för att lagra och sälja våra klickprofiler till mer eller, i det här fallet, mindre skrupelfria företag som kartlägger allt från köpvanor till politiska åsikter och sexuella preferenser.

Vi är alltså bortom det socialpsykologen Shoshana Zuboff kallade övervakningskapitalism, det vill säga att företag profilerar oss för att maximera vår köplust. Det här är långt försåtligare påverkansoperationer med antidemokratiska avsikter, en psykologisk krigföring där våra tankar blir till vapen mot oss själva. Skrämmande exempel på att tekniken fungerar visar filmen från Trinidad och Tobago och Indien.

Tyvärr tappar handlingen fart i lite väl många och dröjande bilder på en ångerfull Brittany Kaiser med glasartad blick. Hon var människorättsaktivisten som sålde sin själ och sina nätkunskaper till Cambridge Analytica för att få leva lyxliv. På vägen till politiska förhör i Storbritannien och USA avslöjar hon häpnadsväckande insiderinformation, som bekräftas av The Guardians smygfilmade samtal med företagets mefistofeliska direktör Alexander Nix. Men särskilt i filmens andra halva stjäl hennes botgöringsprocess utrymme från andra och minst lika viktiga personer i sammanhanget.

Cambridge Analytica-skandalen är inte över. Deras ägare, SCL Group, har likviderat bolaget för att sopa igen spåren och kanske starta om på nytt. ”Datarättigheter är mänskliga rättigheter”, menar David Carroll. Det är något som måste upp på den politiska dagordningen snarast, samtidigt som vi användare måste skärpa oss på nätet.