I Am Not Your Negro – Michael Tapper

USA 2016. Regi: Raoul Peck. Berättare: Samuel L. Jackson. Medverkande: James Baldwin, Martin Luther King, Malcolm X, Medgar Evers. Åldersgräns: 15 år. Längd: 1.33.

Slagfärdig debattör. Underhållande agitator. Rakknivsvass kritiker. Svart. Homosexuell. Obekväm. En av USA:s skarpaste pennor och mest lästa författare, James Baldwin, har äntligen tillägnats en film som fångar honom under storhetstiden på 1960-talet, då han var en av medborgarrättskampens stora namn.

Att filmen dröjt så pass länge beror antagligen på att Baldwin inte passade in i något bestämt fack, utan var en fritänkande bråkstake som rörde upp känslorna även hos sina beundrare. Redan hans decennium i exil i Paris under 1950-talet, just då medborgarrättsrörelsen var i sin kritiska mobiliseringsfas, retade många. Särskilt som han vägrade definierade sig som svart författare. Han ville vinna erkännande som författare. Punkt.

När han väl tog beslutet att återvända var det som en enmansarmé utan fast förankring i någon organisation eller rörelse. I oräkneliga offentliga debatter och TV-soffprogram hävdade han sin rätt att respekteras som en människa fri från alla andra definitioner, inklusive ”bög” och ”nigger”. Förtryck, påpekade han, var förtryckarens angelägenhet. De måste fråga sig varför de har ett behov av en ”nigger”, det är ju i dem som ”niggern” bor. Hans svar: utan ”niggern” skulle de vara förlorade i självförakt.

På det temat tar I Am Not Your Negro avstamp i Baldwins sista och oavslutade bokmanus Remember This House, som skildrar hans personliga minnen av mördade vännerna och medkämparna Medgar Evers, Malcolm X och Martin Luther King. Rötterna till hatet som drabbade dem alla spårar han inte bara till slaveriet och den efterföljande segregationen, utan också till kulturindustrins rasistiskt förkonstlade värld. Här känner man igen filmkritikern Baldwins drabbningar mot Hollywood i recensioner och essäer.

Drömfabriken, menade han, skapade farliga fantasier som bekräftade de vitas föregivet naturliga maktordning och lockade svarta att göra detsamma. Som liten grabb på bio kommer han på sig själv med att tro att han är vit, och han hejar på de vita hjältarna till och med när de vänder vapnen och föraktet mot sådana som han själv: indianer i cowboyfilmer eller svarta i romantiska filmer om den amerikanska södern. Mest förrädiska var hyllningarna till oskuldsfullheten, den medvetna omedvetenhet om sociala orättvisor och konflikter som Baldwin såg som fundamentet för den tilltagande moraliska apatin och fördumningen i USA.

Haitiske filmskaparen Raoul Peck (Lumumba) har i I Am Not Your Negro gjort en vältajmad, skarp och i bästa mening underhållande dokumentär om en intellektuell röst av en kaliber som sällan hörs i dagens debatt. Baldwins analys om den vita härskarkulturens följder kan med fördel användas på såväl tragedin O.J. Simpson – se den Oscarbelönade och nyligen SVT-visade O.J. Simpson: Made in America – som tragedin Donald Trump. Hans varnande ord om sin samtids oroande tendenser är idag mer än profetiska, när nya moraliska bottnar oavbrutet går ur den offentliga debatten.

Förutom ett snabbt förbiilande citat ignorerar emellertid Peck, medvetet eller inte, Baldwins öppna homosexualitet. Det är en grov plump i protokollet och en fortsättning på homofobin som mötte Baldwin även i medborgarrättsrörelsen. På det ämnet kunde Peck med fördel ha lagt till en halvtimme i sin annars föredömligt berättade dokumentär.

© Michael Tapper, 2017. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2017-03-17.

3 x dokumentärer om afroamerikansk historia

The Murder of Fred Hampton (1971). Uppmärksammat reportage om Black Panther-medlemmen som endast 21 år gammal mördades i sitt hem av Chicagos polis.

Black Is… Black Ain’t (1994). Homosexuelle aktivisten Marlon Riggs riktar, döende i aids, en kritisk blick mot den afroamerikanska kulturens egna förtrycksmekanismer, bland annat sexism, kolorism, homofobi och kulturnationalism.

Unforgivable Blackness: The Rise and Fall of Jack Johnson (2005). Fängslande porträtt av den första svarte tungviktsmästaren i boxning (1908–15). En man som, liksom James Baldwin, vägrade foga sig i hur såväl vita som svarta tyckte att han borde vara.