USA 2015. The Peanuts Movie. Regi: Steve Martino. Svenska röster: Max Kinnaman, Niji Dyall Price , Einar Sundqvist. Åldersgräns: Barntillåten. Längd: 1.33.
Milda makter! Vem kunde väl tro att denna dagstidningsserie med rötterna djupt förankrade i 1950- och 60-talens villaförorter skulle återupplivas 2015? Till på köpet av Hollywood tristaste animationsbolag: Blue Sky (Ice Age-serien).
Det börjar illavarslande med några taffliga dratta-på-ändan-nummer i en plastgräll 3D-animation som skär sig mot tecknaren Charles M. Schulz’ stiliserade tecknarstil. Surrealistiska höjdpunkter som det grubblande skolhuset saknas, och seriens mörkare sidor i till exempel argbiggan Gullans maktspel mot osäkre huvudpersonen Karl har slipats ner. Utslätningens bedövande likgiltighet hotar i biosalongen.
Men så en bit in i filmen hittar man ändå något av den säregna blandning av bitterljuv melankoli och filosofiskt underfundig humor som gjorde serien till en världssuccé. Karl grubblar över hur han ska kunna vinna den lilla rödhåriga flickans kärlek. Snobben skriver på episka romaner och tampas med första världskrigets legendomspunne tyske stridspilot Röde Baronen.
Väl uppe i varv betar man av seriens stående skämt på löpande band : Peppiga Pia som misstar Snobben för en kille med stor näsa. Det flygande drake-ätande trädet. Leonard som plinkar Beethoven på leksakspiano. Gullans hemsnickrade psykiatriska mottagning: 50 öre per konsultation.
Kul för oss som levde i den svunna värld Schulz fångade. Men går filmen hem hos en publik som ser den tiden som rena stenåldern? Det tycks så i hemlandet USA, att döma av publiksiffrorna.
Man har visserligen skalat bort samtidskommentarer till exempel om Vietnamkriget. Ändå är filmen en snabblektion i mentalitetshistoria för den uppväxande generation som vill lära känna far- och morföräldrarna lite bättre. En hisnande resa till en värld där man överlevde utan internet och mobiltelefoner.
© Michael Tapper, 2015. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2015-12-24.