San Andreas

USA 2015. Regi: Brad Peyton. Skådespelare: Dwayne Johnson, Carla Guigno, Alexandra Daddario, Paul Giamatti. Åldersgräns: 11 år. Längd: 1.54. 3D.

Déja vu är en mer passande titel på denna allt annat än överraskande jordbävningshistoria. En perfekt summering av action- och katastroffilmens alla klichéer. Om inte Roland Emmerichs 2012 hunnit före.

Nationens bokstavliga söndring längs San Andreas-förkastningen får en tjockt understruken parallell i en Los Angeles-familj på randen till skilsmässa. Han har svårt att prata om känslor och gräver ner sig i arbetet på en räddningsstyrka. Hon söker tröst hos en snorrik men, förstås, bedräglig man.

På den terapeutiska hinderbanan av rämnande skyskrapor, tsunamivågor, hastiga sprickbildningar i berggrunden och en dotters rop på hjälp svetsas de tu förstås samman igen. I slutbilderna vajar stjärnbaneret stolt över förödelsen och han ser med tillförsikt fram emot att bygga upp allt igen.

De fotorealistiska datorsimuleringarna i 3D – uppenbart råmaterial till en åktur på nöjespark – har ägnats betydligt större omsorg än det melodramatiskt tungfotade manuset. Och ”less is more” är knappast filmens devis. När man dessutom låter huvudpersonerna utropa ”Oh, my god!” i takt med Richter-skalans skenande mot historiskt oöverträffade höjder då infinner sig känslan av se hötorgskonst på tema katastrof.

© Michael Tapper, 2015. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2015-05-29.