Sverige 2015. Regi: Alain Darborg. Skådespelare: Simon J. Berger, Alexander Karim, Torkel Petersson, Susanne Thorson. Åldersgräns: 11 år. Längd: 1.32.
Långfilmsdebutanten Alain Darborg och hans medförfattare Piotr Marciniak drar pilsnerkostymen av Jönssonligan och checkar ut den homogent vita gubbklubben ur rollistan. In kommer en yngre hudfärgs- och könsmixad generation gatusmarta brottsproffs under mästerhjärnan Charles Ingvar Jönsson (Simon J. Berger), minus smeknamnet ”Sickan”. Och precis där tar nytänkandet slut.
Den perfekta stöten stannar nämligen vid att vara en lågbudgetversion av actionfilmer vi sett förr och sett bättre, som Mission: Impossible– och Ocean’s 11-13-serierna. Måltavlan är som tidigare finanseliten och dess skumraskaffärer, men ärkefienden är nu omdöpt från underfundiga Wall-Enberg till intetsägande Wallentin (Andrea Edwards). Till sin hjälp har hon den korrupta polisen Krantz (Jens Hultén), vars hårdhet uttrycks i en zombieliknande rollgestaltning.
Att klaga på att rollgalleriet är en samling simpla stereotyper vore förstås att skjuta över målet eftersom karikatyrerna är seriens humoristiska fundament. Problemet är bara att dessa nu blivit så formlösa och tomma att komiken stannar vid en from men aldrig uppfylld förhoppning.
Några gånger försöker Torkel Petersson med ett frustande överspel skaka liv i sin Dynamit-Harry, men det lägger hans tillknäppta ligakollegor strax sordin på. Slocknad är också den romantiska glöden i Charles Ingvars och kassaskåpsexperten Rockys (Susanne Thorson) kanske, kanske inte, avslutade förhållande. Fan vet hur gnistan egentligen uppstod från början.
Det är som om det mesta i filmen, så också storyn, stannat vid några vaga skisser. Med högt berättartempo får man kanske publiken att överse med en del av bristerna, men thrillerspänningen förblir avslagen. Den perfekta stöten är Jönssonligan som rockpimpat varumärke riktad till en tonårspublik, inte mer.
© Michael Tapper, 2015. Sydsvenska Dagbladet 2015-01-16.