American Sniper – Michael Tapper

USA 2014. Regi: Clint Eastwood. Skådespelare: Bradley Cooper, Sienna Miller, Luke Grimes, Jake McDorman. Åldersgräns: 15 år. Längd: 2.12.

Inför Oscarsgalan har någon nätkomiker fixat till de nominerade filmernas affischer så att titlarna och reklamparollerna visar budskapen på ett tydligare och mer uppriktigt sätt. American Sniper har följaktligen blivit Army Recruitment Video, rollistan har kompletterats med ”Guns” och ”Lots of guns” och som slogan har man valt en som bekräftats av filmens mottagande i hemlandet: ”Republicans of America approve this message. Go USA!”

Mer komplicerat än så är inte budskapet i denna hyllning till USAs rekorddödlige Navy SEALS-krypskytt, Chris Kyle (spelad av Bradley Cooper), som officiellt har 160 irakiska offer på sin meritlista men förmodligen mångdubbelt flera. Väl förtrogen med USAs nationalmytologi tecknar västernveteranen Clint Eastwood huvudpersonen som en tuff men genomhygglig och scoutaktigt ärlig cowboy, tillika flaggviftande patriot. Efter en hård dag på rodeon 1998 ser han attackerna mot de amerikanska ambassaderna i Dar es Salaam och Nairobi på tv och tar värvning.

Liksom Jack Bauer i tv-serien 24 ideligen och på tvärs mot sin ädelamerikanska empati tvingas tortera bindgalna terrorister, tvingas Kyle gång på gång och med offren i närbild via kikarsiktet skjuta dem han kallar ”barbarer”, inklusive kvinnor och barn. Det gör honom ledsen. Mycket ledsen. Så han får posttraumatiskt stressyndrom, vilket leder till att han blir alkoholiserad och alienerad vid hembesöken hos familjen.

Filmen är en fortsättning på den amerikanska kolonialmyten om nationens offer i konfrontationen med ociviliserade vildar. Inte för en sekund reflekterar den över George W. Bushs lögnaktiga premisser för Irakinvasionen 2003, massmorden i Irak av privatarméer som Blackwater och den systematiska tortyren i Abu Ghraib och andra fängelser.

I stället ser vi en befolkning i klorna på ”Slaktaren”, ett förryckt inhemskt arabmonster som gillar att tortera och döda barn med en borrmaskin. Och när de snälla amerikanerna kommer till undsättning, då hamnar de i olika dödliga fällor som de otacksamma vildarna gillrat för dem. Likheterna till västernfilmernas propaganda för folkmord är slående.

Ändå är American Sniper märkligt färglös och svag som action. Här finns inte ett enda minnesvärt spänningsmoment eller överraskande inslag. Hade den producerats i något annat land skulle den aldrig tagit sig till våra biodukar.