USA 1999. Star Wars: Episode One – The Phantom Menace. Regi: George Lucas. Skådespelare: Liam Neeson, Ewan McGregor, Natalie Portman, Jake Lloyd, Pernilla August, Kenny Baker, Anthony Daniels, Ian McDiarmid. Åldersgräns: 11 år. Längd: 2.16.
Vid sidan av James Cameron är George Lucas den som åtminstone på tekniska grunder skulle kunna motivera återkomsten för 3D. Fast 2012 års upplaga av Det mörka hotet lär knappast rekrytera nya anhängare till formatet. I spelscenerna är det omotiverat och i actioninslagen – där det borde komma till sin rätt – blir det mest suddigt. Dessutom kan 3D inte göra något åt ett uselt manus.
Tretton år efter premiären framstår de etniska stereotyperna som än mer föråldrade. Jar Jar Binks och hans Gungan-folk ser ut att ha kalkerats på afrikanerna i Tintin i Kongo och ledarna för Federationens ockupationstrupper på Naboo låter som den gamle kinesiske superskurken Fu Manchu. Delvis revanscherar sig Lucas genom att ta in fler afroamerikaner i ledande roller, men undantaget de visuella effekterna ser Star Wars-filmerna i mycket ut som hopklippta B-matinéserier från 1930-talet.
Fast Lucas största synd är kanske ändå hans dramaturgiska inkompetens. Som otaliga fans kommenterat alltsedan urpremiären på episod I är det svårt att bli upphetsad över The Darth Vader Story. Vi vet ju redan på förhand hur det ska gå, och på vägen dit har Lucas inte ens förmågan att hitta på några intressanta överraskningar. Till det ska läggas en stel skådespelarregi och tondöv dialog.
Bäst fungerar filmerna som en samling actionscener, där Lucas ibland får till en hisnande kinetisk energi. Fast det är som bortkastat på vanliga småbiografer och kommer egentligen till sin rätt först i IMAX-salonger eller som åkturer på högteknologiska nöjesfält.
© Michael Tapper, 2012. Sydsvenska Dagbladet 2012-02-10.