Colombiana – Michael Tapper

USA/Frankrike 2011. Regi: Olivier Megaton. Skådespelare: Zoe Saldana, Jordi Mollà, Cliff Curtis, Michael Vartan. Åldersgräns: 15 år. Längd: 1.47.

Med skåpmatsplundraren Luc Besson som producent kommer det knappast som en överraskning att Colombiana är en korsning av hans tidigare hitfilmer Nikita och Léon. Zoe Saldana spelar den fotomodellvackra Cataleya, döpt efter en sällsynt blomma och med svåra morduppdrag på skurkar som livsstil. Mellan jobben gästspelar hon i en ung och lika stajlad konstnärs (Michael Vartan) liv och ateljé.

Hon skulle kunna vara en modern Modesty Blaise. Efter att ha förlorat föräldrarna i en knarkhandlaruppgörelse i hemlandet Colombia kommer hon som tioåring till släktingar i USA. För att en dag kunna hämnas sitt barndomstrauma viger hon sitt liv åt en lönnmördarkarriär. Problemet är att hon inte arbetar för någon regering eller för det allmännas bästa, utan för sin farbror gangsterbossen (Cliff Curtis) i Chicago.

Det är en tekniskt snyggt gjord film och skådespelarinsatserna är gedigna. Men under ytan pågår just ingenting, som om den var en reklamfilm utan produkt att sälja, utan moraliska dilemman eller sociala sammanhang som besvärar.

Det är nihilistisk genrefilm avskalad till sin enklaste skelettstruktur och mekaniskt mixad efter ett marknadsföringsrecept: action och romantik, våld och sex, tuffa vapen och snygga brudar. En kvinnlig Bourne med lätt och lagom girl power.

Kort sagt: inga subtiliteter som står i vägen för larmande explosioner och sinnrika mord. Men så har Olivier Megaton (Transporter 3), född Fontana, tagit sitt artistnamn från det faktum hans födelsedag den 6 augusti sammanfaller med årsdagen för Hiroshimabomben. Mycket pang för pengarna blir det, fast särskilt spännande är det inte.