Kommissarie Späck – Michael Tapper

Sverige 2010. Regi: Freddie Granberg. Skådespelare: Leif Andrée, Cecilia Frode, Johan Hedenberg, Katarina Ewerlöf. Längd: 1.14.

Med intriger om datorspelande ungdomar som halshugger t-banepassagerare med samurajsvärd (Beck 2 – Spår i mörker, 1997) eller om ett brottsgeni som i åratal arbetar förklädd till städare på Ystad polisstation för att kunna hämnas på polisen som satte dit honom (Wallander: Mastermind, 2005) måste man fråga sig: Behöver vi en parodi på svensk polisfilm? Är det inte bara skrattmaskinen som fattas på ljudspåret till de tidigare filmerna?

Flabbkomikern Freddie Granberg har hursomhelst försökt. Leif Andrée spelar den kolesterolsnaskande Späck, som i sällskap med polishuliganen Grünvald Karlsson (Johan Hedenberg) och bondagekåta Irene Snusk (Cecilia Frode stajlad som Milla Jovovich i Resident Evil), utreder en seriesjälvmördare med kopplingar till en liga som piratkopierar filmer

Filmen börjar med att titeln visas som en piratnedladdad fil på en dator. Den klickas igång med en känd freewarespelare, och under handlingens gång betraktas piratkopiering som ett långt värre brott än alla de groteska mord som begås. Det är i stort sett det enda någotsånär humoristiskt brännande – om filmen kommit under debatten för några år sedan, vill säga.

Mestadels handlar det annars om situationskomik, där Späck grisar ner sig med snabbmat, Karlsson är konstant förbannad och Snusk tar sitt mimiska register från porrfilmens värld. Fast bara just så banalt. Aldrig med någon fyndig vändning.

Först som sist är emellertid Späck en amatörrulle för filmbranschens firmafest. Harald Hamrell, regissör till åtskilliga Beck, är filmens första mordoffer. Ulf Malmros är piratkopiesmugglande videohandlare. Per Morberg är polischef i tantkläder. Och så vidare. Kul kanske för de närmast sörjande fram på småtimmarna efter Guldbaggegalan och några linor koks eller en bong fulafghan från Späcks stänkargranne (en ovanligt stillsam Rolf Skoglund). Alla andra: spara pengarna.