Son of Rambow – Michael Tapper

Storbritannien 2008. Regi: Garth Jennings. Skådespelare: Bill Milner, Will Poulter, Jessica Stevenson, Ed Westwick. Längd: 1.36.

Be Kind Rewind mjölkade några måttliga lustigheter åt ett gäng amatörers nollbudgetinspelningar av kända filmer. Son of Rambow lyckas inte bara bättre utan är dessutom något så sällsynt som ett både komiskt och rörande men aldrig sentimentalt ungdomsdrama. Mycket har säkert hämtats från regissören-manusförfattaren Garth Jennings (född 1972) egen uppväxt som bygdens videokameradomptör.

Handlingen utspelas nämligen 1982 i Hertfordshire. Huvudpersonen är tioårige, frireligiöst uppfostrade Will, som av en händelse blir bäste vän med skolans bråkstake Lee, och tillsammans bestämmer de för att göra en uppföljare till actionsuccén First Blood. Möjligen av upphovsrättsliga skäl har dock både pojkarna och filmen själv tillfogat ett w i titeln.

Wills påhittiga stuntinslag som Rambos okände son står i välgörande kontrast till dagens trygghetsnarkomani inom barnuppfostran. Nå, Wills störtdykning i en sjö är kanske väl vådlig eftersom han inte kan simma. Fast även det vänds till en tillgång i filmen. Snart flockas skolans innegäng – inklusive en fransk pop-posör, som hotar ta över – och vänskapen sätts på prov.

Filmens styrka ligger i en lyckad kombination av kärv vardagsrealism i de två vännernas familjemiljöer och medryckande utflykter i Wills serieteckningsvärld som påminner om landsmannen Bernard Roses originella men i Sverige aldrig visade ”Paperhouse”.

Det är en film om fantasins kraft på tvärs mot förra seklets snörpmunnade moralpaniker. Samtidigt är det en berättelse om vad godhet och vänskap egentligen innebär. Vanskliga ämnen i en cynisk värld, men Jennings och hans skådespelare klarar det med bravur.