Dumpad – Michael Tapper

USA 2008. Forgetting Sarah Marshall. Regi: Nicholas Stoller. Skådespelare: Jason Segel, Kristen Bell, Mila Kunis, Russell Brand. Längd: 1.45.

Dumpad är producerad av Judd Apatow och en variation på hans The 40 Year Old Virgin, med samma tillgångar och brister. I centrum står den livsfege soffpotatisen och tv-kompositören Peter (Jason Segel, även manusförfattare) som dumpas av flickvännen Sarah Marshall (Kristen Bell) – stjärnan i den fåniga snutshow han gör musiken till – och flyr till Hawaii bara för att på hotellet möta Sarah med nye pojkvännen, den egotrippade och genomstajlade brittiske popstjärnan Aldous Snow (Russell Brand). Men så finner han en själsfrände i receptionisten Rachel (Mila Kunis).

Jodå, både upplösningen och en hel del pinsamma situationer på vägen dit är förutsägbara i denna förutsägbara genre. Ändå lyckas Segel skruva scenerna med en underfundig dialog, som just tematiserar hur de narcissistiska och inte särskilt sympatiska huvudpersonerna har svårt att hitta till sig själva och sina egna genuina känslor.

De tycks bara vara något inför andra, aldrig för sig själva, och allra helst som begärliga sexobjekt. Bortom sexighet och kändisskap lurar alldaglighetens avgrund. En Hollywoodkliché om linslusarna i Drömfabriken, förvisso, men här skildrat både med cynism och sympati på en och samma gång

Allra roligast gestaltas det faktiskt av Russel Brands popstjärna i en lysande powerballadparodi, där kontrasten mellan hans själfulla, längtansfulla sångstil och den krassa samlagstexten till hans överdrivna juckgymnastik lär bli en klassiker.

Svagheterna uppenbarar sig emellertid om man vänder på könsrollerna. Männen kan vara hur degiga som helst, men görs ändå attraktiva genom förmågan att skämta. Kvinnorna är emellertid mest där för att se snygga ut i bikini och bekräfta huvudpersonens vacklande ego. Kanske är det därför som Segel i ett ögonblick av självinsikt ställer ut sin blekfeta nakenhet till komiskt beskådande, inte bara en utan två gånger i filmen.