Eragon – Michael Tapper

USA 2006. Regi: Stefen Fangmeier. Skådespelare: Edward Speleers, Jeremy Irons, Sienna Guillory, John Malkovich, Robert Carlyle. Längd: 1.44.

Det bästa med sagan om drakryttaren Eragon som ska befria landet från den onde kung Galbatorix är tempot, som i flera fall kompenserar för den bristande karaktärsteckningen, de många konstruerade vändningarna i handlingen och den kantiga, Sagan om Ringen-härmande dialogen (inklusive magiska ord på låtsaskeltiskt sagospråk). Hade man även lagt lite mer omsorg på actionscenerna, sminket, kläderna och de datoranimerade effekterna så hade betyget blivit högre

Regidebuterande specialeffektteknikern Stefen Fangmeier är emellertid förvånansvärt valhänt när det gäller att på ett övertygande sätt trolla fram ett mytiskt förgånget. Kostymerna är på tok för hela och rena, håret välfriserat, tänderna blankpolerade och överhuvudtaget ser alla för rundkindade och liknöjda ut för att representera desperata människor som lever under svält och förtryck.

När det är som värst ser filmen ut som en blandning av hårdrockvideo och klubbmöte i rollspelsföreningen. Till och med garvade veteraner som Jeremy Irons, John Malkovich och Robert Carlyle poserar snarare än agerar, och den alltför präktige hjälten hanterar sitt livs äventyr som en dag på Disneyland.

Det behövs helt enkelt mer hetta, svärta, fysisk action och påhittighet för att den här lite behagsjuka och tillrättalagda historien ska få en egen profil och börja leva på allvar.