USA 2002. Regi: Don Michael Paul. Skådespelare: Steven Seagal, Morris Chestnut, Ja Rule, Tony Plana. Längd: 1:38.
Själva titeln skulle kunna stå som en perfekt sammanfattning av såväl Steven Seagals personlighet som hans karriär. Av alla utskällda actionstjärnor med obefintliga skådespelartalanger genom åren – Arnold Schwarzenegger, Sylvester Stallone, Chuck Norris med flera – så intar han en särställning. Där ovannämnda konkurrenter har beskyllts för att ha en repertoar av ett eller två ansiktsuttryck, så närmar sig hans mimiska förmåga en absolut nollpunkt.
När han här till och med försöker sig på att skratta eller uttrycka kamratskaplig värme ser det ut som dålig datoranimation lagd ovanpå hans sedvanligt tomma uppsyn. Han ser inte ens ut att försöka uttrycka något med sitt kroppsspråk. Närmare en zombie än så kan knappast en levande människa komma.
Själva regin och handlingen är standard-Seagal sedan genombrottet på 1980-talet, det vill säga oväsentlig: Yrkesförbrytaren Sasha (Seagal) hamnar i fängelse och tampas där med ett kriminellt gäng som kommer för att kidnappa en dödsdömd med kunskaper om ett undangömt rånbyte på 17 miljoner dollar i guld. Detta ska egentligen läsas som: Seagal står ensam mot en armé av psykopater och tvingas bryta alla deras ben i kroppen så att den amerikanska flaggan åter ska kunna vaja fritt i vinden. Och för att dölja hans med åren tilltagande fetma behåller han sina heltäckande kläder på och placeras enbart i fördelaktiga kameravinklar.
Snarare än att betala för denna så kallade actionfilm, själv half past dead som kvarleva från 1980-talets mest korkat reaktionära fantasivärld, rekommenderas ett besök på hemsidan Atomfilms, där man gratis kan skratta åt tre utomordentliga Seagal-parodier i animationsform.
© Michael Tapper, 2003. Sydsvenska Dagbladet 2003-06-06.