USA 2002. Regi: Tim Story. Skådespelare: Ice Cube (eg. 
O’Shea Jackson), Sean Patrick Thomas, Cedric the Entertainer (eg. Cedric Kyles), Anthony Anderson. Längd: 1:43.
Barbershop är ett försök att, likt Spike Lees Do the Right Thing (1989), kritiskt diskutera afroamerikanernas situation och självbild i dagens USA. Ice Cube har producerat på sitt bolag Cube Vision och spelar själv huvudrollen som Calvin Palmer, en tredje generationens frisör som fått såväl salong som skulder och frustrerade drömmar i arv far och farfar.
Han drömmer om det stora klippet i musikbranschen och lockas av lokale gangsterbossen Lester Wallace (Keith David) att sälja farsarvet för att satsa på en karriär i den mer glamourösa musikbranschen. Samtidigt debatteras bland anställda och kunder i salongen allt från sex till svart samhällshistoria, musik och, förstås, den ständigt pågående kriminaliteten på gatorna utanför.
”Ni har ingen känsla av historia,” skäller åldermannen Eddie på sina yngre frisörkollegor. Han spelas av den i USA välbekante ståuppkomikern Cedric the Entertainer. Med sina drastiskt formulerade angrepp på närmast helgonförklarade förebilder som Martin Luther King är han filmens odiskutable underhållare och provokatör. Men frågan är väl vad hans egen historieskrivning egentligen är värd.
För inte oväntat är det kring dessa väl inövade utfall som det har stormat i amerikansk press. Cedric har angripits för att gå rasisters ärenden när han i filmen exempelvis kallar pastor King för en övervärderad horbock, Rosa Parks för någon som ”bara parkerade sin röv på ett bussäte” eller menar att Rodney King förtjänade att få stryk av polisen eftersom han körde påtänd.
Och det är inte svårt att hålla med Cedrics kritiker. Visst kan det vara uppfriskande att sätta kniven i heliga kor och göra upp med sakrosankta historiemyter, men vari ligger poängen om det inte finns någon utvecklande analys eller ens förmåga att skilja mellan politisk kamp och personliga svagheter. Blir medborgarrättsrörelsens kamp mindre betydelsefull för att Martin Luther King vänsterprasslade? Legitimerar Rodney Kings lagöverträdelse Los Angeles-polisens systematiska övergrepp på invånare i Watts? I det perspektivet blir Cedrics motormunsraljerande mest tanklösa, flabbiga poänger.
För övrigt är Barbershop en ospännande slappt berättad – om än delvis godhjärtad – historia om vikten av att se det stora även i det lilla perspektivet. Men här finns alltför många besvärande, ytliga rasstereotyper som verkar ha hämtats direkt ur tidigare filmer och TV-serier av vita regissörer: den slipprige gangstern/hallicken, den byfåneaktige invandraren från Västafrika etc. Och filmen avrundas med en märklig sensmoral om trygghet i förnöjsam fattigdom som lämnar en obehaglig eftersmak.
© Michael Tapper, 2003. Sydsvenska Dagbladet 2003-06-13.