Jimmy Neutron – Underbarnet

USA 2001. Jimmy Neutron: Boy Genius. Regi: John A Davis. Manus: John A Davis, Steve Oedekerk, David N Weiss, David Stem. Musik: John Debney. Svenska röster: Linus Wahlgren, Kim Sulocki, Charlotte Ardai-Jennerfors, Jonas Bergström.

Filmstaden och Biopalatset i Malmö, Filmstaden i Lund

Konkurrensen inom tecknad film och framförallt datoranimation hårdnar bland de amerikanska filmbolagen. Om inte annat så ser man det på julhelgens många trailers. Därför förefaller det märkligt att Paramount och svenske distributören UIP väntat ett helt år med att ge Sverigepremiär åt den i hemlandet hyfsat framgångsrika Jimmy Neutron.

En orsak kan vara att filmen inte håller samma klass som exempelvis Shrek eller Monsters Inc. Tekniskt sett syns det att den från början var tänkt att bli pilotavsnittet till den tv-serie som producerande Nickelodeon påbörjade i år: Animationen är lite gammaldags plastig och stel. Dialogen har proppats med fåniga moralkakor. Och berättelsen om barnen som ska rädda sina föräldrar från utomjordisk fångenskap är allt annat än originell.

Jimmy Neutron ser kanske ut som en dagisvariant av Independence Day men har sin direkta förebild i Anfall från Mars (1953), i vilken en liten pojke är den ende som känner till de ondskefulla utomjordingarnas planer. Med handlingen förlagd till 1950-talsidyllen Retroville ansluter Jimmy Neutron också till de barn- och ungdomsfilmer som med blandade känslor återvänder till decenniet: Välkommen till Pleasantville, Järnjätten, Matinée. Här vänds emellertid snabbt de lite mörka tongångarna om föräldragenerationens stela konformism och rigida förbudsmentalitet till en varm och sentimentalt förlåtande omfamning av densamma.

Ett fåtal gånger glimmar ändå inspirationen till, som när barnen under Jimmys ledning bygger om några nöjesfältsattraktioner till rymdskepp och sedan sätter efter fienden i berg- och dalbanetåg, karuseller och jättegungor. Men huvudsakligen är ”Jimmy Neutron” ett hopkok på tidigare och bättre filmer. Jimmys maskinella påklädning påminner exempelvis inte så lite om scener ur brittiska Aardman Animations leranimationer om Wallace och Gromit.