The Brothers

USA 2001. Regi, manus: Gary Hardwick. Foto: Alexander Guszynski. Musik: Eric Benet, Snoop Dogg m.fl. I rollerna: Morris Chestnut, Bill Bellamy, D.L. Hughley, Semar Moore.

Filmstaden i Malmö

The Brothers är ett teck­en på den svarta medel­klassens uppgörelse med en kvardröjande rasism i den amerikanska filmin­dustrin. I stor utsträckning placeras svarta fortfarande i biroller till vita hjältar el­ler används dem som ko­miska inslag, det vill säganär de inte är synonyma med kriminalitet, knark­missbruk eller sociala pro­blem i största allmänhet.

Här befinner vi oss i ett Los Angeles med stora vil­lor, gymtränade kroppar och välfyllda kreditkort. Alltså ljusår från gängstri­dernas Watts. I centrum står fyra ”brothers” – vän­ner sedan barndomen. Vid tröskeln till att fylla 30 står de inför valet att fortsätta förlänga ungdomsåren el­ler gå in i vuxna relationer med kvinnor.

Filmen pendlar mellan ett försök till studie av det sociala arvet i en svart ma­chokultur och sexkomedi. Tyvärr lyckas den dåligt med bådadera ambitioner­na. De olika relationernas komplikationer som filmen med ett lite grovhugget psykologiserande modell veckotidning försöker för­klara och sexskämten som på ett krystat sätt kryddats med hårdkokt gatuprosa fördjupar emellertid inte någonting alls. Tvärtom blir de bara en tunn fernis­sa över en schablonmässig och schematiskt berättad historia som i grund och botten inte är mer sofistikerad än ett standardmässigt avsnitt ur någon såpa.

© Michael Tapper, 2001. Sydsvenska Dagbladet 2001-06-15.