USA/Tyskland 2000.
The Adventures of Rocky & Bullwinkle. Regi: Des McAnuff. Manus: Kenneth Lonergan. Foto: Thomas Ackerman. Musik: Mark Mothersbaugh. I rollerna: Rene Russo Jason Alexander, Piper Perabo, Robert De Niro.
Biopalatset i Malmö.
Redan i inledningen kortsluter filmens självironi. Hollywoodproducenten Minnie Mogul (Janeane Garofalo), snabbläser filmmanus, som hon sedan matar in i en dokumentförstörare med orden: ”Alltför intelligent.” Strax därefter dyker de animerade öststatsskurkarna Natasha Fatale och Boris Badenov samt nazi-elakingen Fearless Leader upp.
De säljer rättigheterna till den sedan 1964 nerlagda tv-animationsserien Rocky & Bullwinkle mot att Mogul ger dem möjligheten att ta över världen. Samtidigt som Rene Russo, Jason Alexander och Robert De Niro tar skurkarnas gestalter i den verkliga världen deklarerar filmens berättarröst att ”de påkostade, animerade skurkarna nu omvandlats till ännu kostsammare filmstjärnor”.
Man anar här ambitionen till en absurd, självreflekterande crazy-humor med rötterna i bröderna Marx, tidningen MAD och Monthy Python. Problemet år bara att dessa föregångare var både betydligt mer innovativa och oändligt mycket roligare. Här är tempot förödande långsamt, berättandet omständligt och skämten både gamla och ointelligenta.
Värst är kanske musikalnumret ”Hail, Hail, Pottsylvania” som är en usel och tråkigt iscensatt plankning av bröderna Marx underbara operettparodi ”Hail, Hail, Freedonia” ur Fyra Fula Fiskar (Duck Soup, 1933).
Därmed återkommer vi osökt till filmens kortslutning. För som inledningen antyder signalerar upphovsmännen att de delar kritiken.
Frågan som inställer sig blir därför: Varför då göra Rocky & Bullwinkle? Förutom att De Niro tycks trivas i SS-uniform och att rättigheterna till den numera bortglömda tecknade förlagan säkerligen var billiga är det sorgliga men kanske bara alltför sannolika svaret att man gjorde sig av med alla de andra, alltför intelligenta filmmanusen.
© Michael Tapper, 2001. Sydsvenska Dagbladet 2001-04-06.