USA 2000. Urban Legends: Final Cut. Regi: John Ottman. Manus: Paul Harris Boardman, Scott Derrickson. Foto: Brian Pearson. Musik: John Ottman. I rollerna: Jennifer Morrison, Matthew Davis, Hal Bochner, Joseph Lawrence.
Filmstaden i Malmö och Lund.
Mördande legender 2 är trots sina på varandra staplade – föregivet spännande – scener där mördaren förföljer och mekaniskt hackar ihjäl sina offer en av de tråkigaste filmerna på länge. I kölvattnet av Scream-filmerna är denna givetvis en ytterst självmedveten och mot publiken oavbrutet ironiskt blinkande produkt. Men mängden av referenser till andra filmer – alltifrån Hitchcocks Studie i brott (1958) och Truffauts Natt för dag (1973) till Basic Instinct (1992) och i synnerhet Scream 3 (1999) – bara understryker hur undermålig filmen är vid en jämförelse.
Liksom Scream 3 tematiserar den här filmen sig själv genom att handla om filmskoleinspelningen av en skräckberättelse som handlar om moderna myter. Givetvis förverkligas dessa omedelbart av en fäktningsförklädd mördare – var hockey- och Scream-maskerna slut i skämtaffären? – som lika livat som en fjärrstyrd robot tar studenter av daga i en sådan mängd att de skulle fylla en lastbil.
För att allt ska gå vägen är givetvis universitetet där detta sker kliniskt rensat på poliser och väktare (utom en svart gullig och fet kvinna som klumpigt får rycka in på slutet) samt andra studenter, något som – liksom logik, inspirerad kreativitet eller bara sund självkritik – snabbt skulle ha satt stopp för denna idiotiska händelseutveckling.
Att visa den här filmen även i en liten salong är att slösa med de få biodukar som finns i Malmö/Lund.
© Michael Tapper, 2001. Sydsvenska Dagbladet 2001-01-19.