Julekul – knattebio (två tecknade kortfilmer)

Barneys hemliga julklapp (Barney’s Secret Christmas Surprise). Storbritannien 1988. Regi: Reg Lodge. Svenska röster: Adam Stone, Leif Westerlund.

Brevet till jultomten (L’Enfant au grelot). Frankrike 1998. Regi: Jacques-Rémy Girerd. Svenska röster: Claes Månsson, Irene Lindh, Christopher Taylor.

Barneys hemliga julklapp blir med sina fem minuters speltid knappt mer än en schematisk berättelse on den snälle hunden som förgyller julaftonen för sin vän, herr Dysterkvist. I ett illustrerat sångnummer möter vi en ogästvänlig vintervärld där frusna och hemlösa hundar driver omkring, något som med tanke på tiden och platsen för filmens produktion ofrånkomligt blir en bild av Margaret Thatchers och John Majors sociala nedrustningspolitik. Tonen är dock lite gammaldags melodramatisk.

Brevet till Jultomten är betydligt längre: 26 minuter. Den handlar om ett upphittat spädbarn som på ett barnhem växer upp till en snäll och hjälpsam pojke som en dag tvingas söka upp Jultomten för att barnen ska få sina julklappar.

Även här finns det en moral och en värld som tycks hämtad ur Charles Dickens eller H.C. Andersen. Det handlar om dygdiga barnhemsbarn som med gott humör handlar självuppoffrande och hyser en gränslös kärlek till sina medmänniskor. Båda filmernas animationsstilar känns stela och tungfotade. Särskilt gäller det den franska Brevet till Jultotmten, vars modernistiska stilisering för tankarna till tidigt 1950-tal. Frågan är om barn – även de mindre, till vilka filmerna är riktade – uppskattar en så daterad estetik.