USA 1987. En bricka i spelet. Regi, manus David Mamet Förlaga Story Författare Jonathan Katz, David Mamet Foto Juan Ruiz Anchia Klipp Trudy Ship Scenografi Michael Merritt Musik Alaric Jans. Med Lindsay Crouse Margaret Ford Joe Mantegna Mike Mike Nussbaum Joey Lilia Skala Dr. Littauer J.T. Walsh affärsmannen. Producent Michael Hausman för Filmhaus för Orion. Längd 1.42. Visad på Lunds Studenters Filmstudio 1988-09-22.
Efter flera år som framgångsrik pjäsförfattare, både på New Yorks experimentteaterscen med Atlantic Theater Company och i Broadways mittfåra, gav sig David Mamet under 1986 in i två filmprojekt, dels som manusförfattare till storproduktionen The Untouchables (De omutbara, 1987), dels som regidebutant med lågbudgetfilmen House of Games. Två till synes vitt skilda projekt, men förenade av ett tema om manipulation och bedräglighet.
House of Games är ett slags kärlekshistoria med manipulation på flera nivåer, i arbetet likväl som i privatlivet och kärleken. Margaret är en psykoterapeut som genom en av sina patienter får kontakt med gangstern och professionelle bedragaren Mike. Hon fascineras av de intrikata bedrägerierna med vilka Mike, ibland assisterad av en kollega, inte bara lurar folk utan får dem att villigt medverka till sitt eget bedrägeri.
Efterhand utvecklas ett kärleksförhållande i vilket Margaret börjar assistera Mike under bedrägerierna. Allt är emellertid inte vad det synes vara, och snart utvecklas en katt-och-råttalek mellan de två älskande. Men de är inte bara de som manipulerar varandra utan också regissören som spelar med publikens förväntningar, och handlingen hinner ta både en och två överraskande vändningar innan den överraskande finalen.
Mest fascinerande är hur detta på ytan dämpade kammardrama ruvar på våldsamma känslor och impulser. Inte förrän i slutet utbryter ett mer explicit våld, men filmen igenom bubblar det under ytan och bara väntar på att förlösas. Framförallt märks det på Margaret, vars noggrant schemalagda, förutsägbara liv är ett mönster av känslorepression för att hålla tillbaka den vantrivsel i kulturen som Freud menade är allas vår arvedel.
Men filmen är också en originell kombination av den klassiska kärleksmelodramen och gangsterfilmen med intressanta aspekter på klass och kön i det minst sagt omaka älskande paret. Här ekar bland annat August Strindbergs Fröken Julie i bakgrunden till de motiv vi bara får en lätt vink om hos de bedrägliga tu. House of Games belönades för bästa manus vid Venedigs Filmfestival
© Michael Tapper 1988. Lunds Studenters Filmstudios katalog hösten 1988, lösblad (ersatte Matewan).