Victor Sjöström i London

Victor Sjöströms amerikanska stumfilmer är svåra att se även för den mest inbitne cineasten. I väntan på att de ska få nytt liv på DVD arrangerade BBC i förra veckan en föreställning i London av Han som får örfilarna från 1924 till nykomponerad orkestermusik av popveteranen Will Gregory (Goldfrapp, Tears for Fears). Den introducerades som en Lon Chaney-film, och huvudrollen är som skräddarsydd för hans mimiska begåvning. Men det är Sjöströms djärva bildspråk som gör filmen oförglömlig. Han växlar från subtilt kammardrama till drabbande expressionistiska hallucinationsinslag med hjälp av övertoningar, visuella effekter, återblickar, fantasifulla kostymer och en ljussättning som tillhör filmhistoriens vackraste.

Cirkusen blir en absurdistisk spelplats, där Chaneys namnlöse clown, kallad ”Han”, kväll efter kväll spelar upp sitt livs trauma som en självförnedrande komedi till publikens omåttliga gapflabb. Så fastetsad blir till slut clownmasken att inte ens kollegorna och knappt han själv längre ser människan bakom. Filmen var en succé i sin samtid och ter sig i dagens backspegel som en förlaga både till Becketts pjäser och senare klassiker som Chaplins Cirkus (1928), von Sternbergs Blå ängeln (1930) och i synnerhet Bergmans Gycklarnas afton (1953). BBC Radio 3 sänder en inspelning av Will Gregorys komposition den 1 februari 2008, men som en förtidig nyårsönskan skulle jag helst vilja se om föreställningen med BBCs orkester på Royal i Malmö.