Donald Trumps vicepresidentkandidat James David Vance är den amerikanska framgångssagan personifierad. Om han får säga det själv. Och det har han gjort i sin självbiografiska bästsäljare Hillbilly Elegy: A Memoir of a Family and Culture in Crisis, publicerad 2016 och filmatiserad 2020 av Ron Howard för Netflix.
Den berättar om hans uppväxt i en familj från Appalacherna som tar sitt liv i missbruk, kriminalitet och våld med sig när de flyttar till småstaden Middletown i Ohio. Länge ser J.D. ut att följa i spåren, men han drabbas plötsligt av insikten att strävsamhet i studier och arbete är biljetten till ett annat liv. Via tjänstgöring som marinkårssoldat i Irak får han möjligheten att studera juridik på elituniversitetet Yale, en klassisk språngbräda till politisk karriär i Washington.
Boken är som klippt och skuren för att passa Vances reaktionära populistprofil. Trumps kärnväljare i rostbältet beskrivs som föraktade av ”etablissemanget” och samtidigt fångade i självförvållad fattigdom, inte av sociala orsaker utan av en kulturellt betingad – läs: vänsterliberalt förorsakad – kris för så kallade traditionella familjevärderingar. Vances egen klassresa blir det implicita beviset för hans samhällsanalys och politiska värderingar.
Kritiker menade tvärtom att romanen var beviset för hur den politiska debatten spårat ur. Under rubriken STEREOTYPES ARE POISONING AMERICAN POLITICS i Bloomberg News 2016 varnade ekonomiprofessorn William R. Easterly, själv bördig från Appalacherna, för att Vance spelade på förenklade och farliga föreställningar om bättre och sämre människor. Sådana som lätt slår rot i kulturkrigets redan giftiga jordmån och som spär på motsättningarna i samhället.
Det som likväl gjorde boken populär också bland akademiker och liberala kulturkretsar var att Vance vid publiceringen kallade sig ”a never Trump guy”. Han betecknade den republikanske presidentkandidaten som en ”idiot” och jämförde honom med Nixon och Hitler. Själv profilerade han sig som ett moderat alternativ till den växande högerextremismen inom partiet.
Men Vance förändrades över en natt 2022 med sin kandidatur till den amerikanska senaten. Trump hade då återtagit kommandot över majoriteten inom Republikanerna, och Vances började låta som dennes papegoja i fråga om allt från klimatförnekelse till abortförbud och lögnen om det stulna presidentvalet 2020. Trump gav honom sin välsignelse och Vance vann valet.
Idag betraktas kappvändaren Vance som en yngre kopia av Trump, hans ”mini-me”. Vance är ung, 40 år i augusti, ser bra ut i tv och ger med sin bakgrund rikemansbarnet Trump legitimitet som talesman för USA:s arbetarklass. Många ser i honom hoppet om en kronprins, någon som efter fyra nya år under Trump kan fortsätta den högerradikala omvandlingen av USA i ytterligare åtta år, alltså fram till 2037.
Omvandlingen kallas Project 2025 och har tagits fram av konservativa tankesmedjan Heritage Foundation för att stärka Trumps exekutiva makt som president med metoder vi känner från Viktor Orbáns Ungern. Bland annat ska Vita Huset byta ut alla statstjänstemän mot lojala anhängare och göra kristna värderingar grundläggande i alla samhällsfunktioner. Det ser ut att bli början på ett auktoritärt maktövertagande med oroväckande konsekvenser för demokratin också i resten av världen.
© Michael Tapper, 2024. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2024-07-16.