Sven Melanders testamente

Med Flykten till Östermalm vill Sven Melander och medarbetarna, journalisten Gunnar Wesslén och  författaren Paolo Vacirca, göra en parabel om svensk rasism. Tv-serien handlar om kurdiska Malmöfamiljen Mursa som plötsligt får ett arv på femhundra miljoner dollar  från en avlägsen släkting i USA. Prompt beordrar pappa Kennedy (Özz Nûjen) att de ska flytta från trångboddheten i Rosengård till en paradvåning på Strandvägen i Stockholm.

En gång var Östermalm säte för Strandvägsadeln, den bokstavliga korsbefruktningen mellan adeln och borgarklassen. Numera är stadsdelen en bedagad underavdelning till Sveriges verkliga ledarsamhälle, överklassghettot Djursholm. Redan miljön är alltså passé som tummelplats för makteliten, och passé är också mycket av seriens yvigt grimaserande pilsnerkomik.

SVT:s pressmeddelande utlovar ”mörk” och ”edgy” humor, syftande på driften med etniska stereotyper och rasistiska vanföreställningar. Klass- och kulturkrocken i huset mellan blatteskånska förortsfamiljen och de skitförnäma von-08:orna blir dock förbluffande tam, åtminstone sett till de fyra första avsnitten.

Skurkarna  är två bleka karikatyrer från förra seklets Jönssonligan-filmer: Den förslagne Advokaten (Reuben Sallmander), som att döma av kläder och frisyr nyss tinats upp ur 1980-talsfrysen. Och hans yes man, Skåningen (Anders Jansson), vilsegången sedan hundra år från en herrgård söder om landsvägen.

Seriens komiska hopp är därför Özz Nûjen med sin snärtiga replikkonst och talang för skoningslös obekvämlighetshumor. Utan ammunition från det räddhågsna manuset försöker han länge kompensera med överspel. Först i det fjärde avsnittet får hans pappa Kennedy en lovande nytändning med en stillsam, Chaplin-inspirerad nakenbalett genom östermalmsvåningen fram till fönstret och en ofrivillig publik på strandpromenaden.

Det blir upptakten till ett Pang i bygget-inspirerat förvecklingsnummer då Kennedy söks upp av den karltokiga Kommunbyråkraten, spelad i en ironisk metaskruvning av Inger Nilsson som Prussiluskan i 1969 års Pippi Långstrump. Äntligen kan lågkomiken härja skamlöst och fritt i en rad grovkorniga under-bältet-skämt – innan scenen  faller platt i en fantasilös antiklimax.

Mönstret går igen i så gott som alla av seriens sketcher, som språkförbistringsduellen mellan Rosengård- och Rinkebysvenska när sonen Ibbe (Filip Dikmen) möter en jämnårig stockholmsshonne  på ett kebabhak. Uppslaget är kul och scenen börjar bra, men så är det som om man inte kan komma på någon bra knorr. Och allt slutar i ett snopet jaha.

Sven Melander drog  i sociala medier gärna till strid mot nättrollens fördomsspäckade dumhetskult med vässade repliker. Så frågan i det här fallet är vad som hände med den satiriska skärpan mellan hans idéskisser och den färdiga tv-serien.

© Michael Tapper, 2023. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2023-04-07.

Flykten till Östermalm
KOMEDISERIE I ÅTTA AVSNITT. Sverige 2023. Regi: Adi och Mak Odanovic. Med: Özz Nûjen, Selma Caglar, Filip Dikmen, Yussra El Abdouni. Längd: 0.22–0.25/avsnitt. SVT. Recensionen baserar sig på en förhandsvisning av de fyra första avsnitten.