Seriemördarkärlek

”Snäll, ivrig och empatisk” skrev kriminalförfattaren Ann Rule om sitt intryck av seriemördaren Ted Bundy i bästsäljande biografin The Stranger Beside Me (1980). ”Extremt vidriga, chockerande onda, avskyvärda och resultatet av en plan för att tillfoga svår smärta utan tillstymmelse till medkänsla för mänskligt liv”. Så karaktariserade domare Edward Cowart morden som motiverade Bundys dödsdom 1983.

Hygglig prick. Eller sadistisk psykopat. Beskrivningarna går inte ihop. Dokumentärveteranen Joe Berlinger (filmtrilogin Paradise Lost, 1996–2011) skildrar i två aktuella produktioner Bundys Jekyll/Hyde-kluvna ansikte, men inte heller han får ihop pusslet.

Dokumentärserien Conversations with a Killer är en mordkronologi från åren kring 1970 till Bundys erkännanden strax innan avrättningen 1989 av mer än 30 mord, med tillägget: ”lägg till en siffra, så hamnar du rätt”. Den bygger på journalisterna Stephen Michaud och Hughes Aynesworths två böcker efter intervjuer med Bundy. Utmärkt som sammanfattning av fallet men inte mer, inga nya fakta eller analyser.

Spelfilmen Extremely Wicked, Shockingly Evil and Vile är däremot problematisk. Byggd på Bundys sambo Elizabeth ”Liz” Kloepfers (författarnamn: Elizabeth Kendall) memoarer The Phantom Prince: My Life with Ted Bundy (1981), berättar den om ensamstående mamman Liz (Lily Collins), som 1969 finner kärleken i en snygging som älskar barn och matlagning. Deras stormiga förhållande under 1970-talet komplicerades av hennes alkoholism och hans kringflackande liv med studier på olika universitet.

Charmige tonårsidolen Zac Efron, känd från filmer som High School Musical 1–3 (2006–08) och Baywatch (2017), är filmens största tillgång och förmedlar trollkraften Bundy hade på sina flickvänner och offer. Som seriemördare var han nämligen ovanlig: socialt begåvad, skämtsam, attraktiv och intelligent. Själva morden är dock bortstädade, liksom Bundys engagemang för Republikanerna. Samt konsekvenserna av Liz’ alkoholism.

Extremey Wickeds bild av två unga, vackra älskande med svårigheter som inte bara är diffusa utan helt obegripliga blir helt enkelt inte trovärdig. Kanske vill Berlinger förmedla den bild som många, inklusive journalisterna Michaud och Aynesworth, hade till en början, nämligen att Bundy var offer för ett justitiemord. Men om Liz var filmens naiva småstadslolla bergtagen av en manipulativ förförare, varför gav hon då 1974 Bundys namn till mordutredning i ett anonymt telefonsamtal? En av flera märkliga detaljer i handlingen.

Den enda rimliga förklaringen är att Liz faktiskt kände till sambons gärningar och att telefonsamtalet tillkom i ett ögonblick av samvetsnöd. Därefter höll hon tyst fram till boken utom 1981. Liksom alla de beundrarinnor som skrev kärleksbrev och flockades kring de tv-sända rättegångarna – se porträttet av Carol Anne Boone (Kaya Scodelario) – hade hon drabbats det som idag kallas hybristofili (av grekiskans ”hybris”, övermod, och ”filos”, kärlek). Liz älskade Bundy just för att han var en våldsam kriminell. Det gav förhållandet spänning, en sexuell kick och senare en stunds berömmelse i mediernas rampljus.

Berlingers två Netflix-produktioner tillhör inte seriemördarexploateringens bottenskrap, men de har inte heller något nytt att lägga till. Tvärtom anpassar de sig till den mystifiering av ”ondskan” som fördummat kriminaldebatten och som fortsätter göda den kassaklirrande seriemördargenren.

© Michael Tapper, 2019. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2019-05-10.

Extremely Wicked, Shockingly Evil and Vile
USA 2019. Regi: Joe Berlinger. Medverkande: Zac Efron, Lily Collins, Kaya Scodelario, John Malkovich. Längd: 1.48. Visas på Netflix.

Conversations with a Killer: The Ted Bundy Tapes
Dokumentärserie i fyra avsnitt. USA 2019. Regi: Joe Berlinger. Medverkande: Sandi Holt, Stephen Michaud, Hughes Aynsworth. Längd: 0.50–1.14/avsnitt. Visas på Netflix.