Palmemördaren – en helt vanlig person?

Den 10 juni 2020 avslutade chefsåklagare Krister Peterson Brottsutredningen efter mordet på Olof Palme med att peka ut personen han bedömde som den mest sannolike gärningsmannen: Stig Engström. Denne var vid mordtillfället reklamkonsult på Skandia i hörnet Sveavägen–Tunnelgatan, numera Olof Palmes Gata, och figurerade senare i flera journalister och privatspanares artiklar och böcker under alias som Skandiamannen eller Sture E.  Men han finns ingenstans att hitta i förteckningen över de 86 misstänkta med beteckningar som ”nynazist”, ”kuf i Vasastan” eller ”oidentifierad rättshaverist” som finns Granskningskommissionens rapport från 1999.

Anledningen till att han snabbt försvann från polisens spaningshorisont skildras i Veckans brott-journalisten Lars Lampers SVT-producerade dokumentär Palmemördaren – en film om Skandiamannen och pekar inte oväntat mot Hans Holmér. Engström var helt enkelt en bekräftelsetörstande svensson som i Holmérs ögon stal rampljuset från Holmér själv. Och han hade dessutom mage att inte vara kurd, vilket var Holmérs proklamerade sanning om mördarens identitet.

När Engström, som dog 2000, åter dök upp som misstänkt i böcker och tidningsartiklar från 2016 och framåt kontrade hans familj med påståenden om att denne varken varit någon patologisk Palme-hatare eller haft mod tillräckligt för att begå ett mord. Däremot skulle hade han en fallenhet för att fabulera, på gränsen till mytomani.  Dokumentären fyller i med intervjuer som tecknar bilden av en man som gärna tog till flaskan för att dränka sin besvikelse över att ha misslyckats i karriären på Skandia.

Engström framstår här som en man som stigen ur vilken svensk tv-serie eller film som helst. En alkoholiserad och bitter medelsvensson utan anmärkningsvärda egenskaper. Tillika med ett så alldagligt utseende att inget annat vittne till mordet på Palme den 28 februari 1986 kom ihåg att de hade sett honom på brottsplatsen. Trots att han bevisligen stämplat ut från sin intilliggande arbetsplats endast två minuter innan mordet och återvänt upprymd tjugo minuter senare. Den omöjlige mördaren? Eller den perfekte mördaren?

Sett till bevisningen är det tunt. Inget vapen, DNA-spår eller andra tekniska bevis knyter honom till mordet. Mer intressant blir det om man ser till vittnesuppgifterna.

De vittnen som beskriver hur mördaren efter skotten springer in på Tunnelgatan och uppför trapporna anger ett signalement som stämmer med Engströms klädsel, och han har till och med själv medgivit att det var han som sprang. Den som tycker det låter stolligt att en mördare mer eller mindre anger sig själv kan fundera över motiven för de 130 andra personer som anmälde sig själva till polisen som skyldiga till mordet. Men än viktigare är att det inte finns någon annan person kring mordplatsen som stämmer in på beskrivningen. Uteslutningsmetoden pekar på Engström.

Det betyder förstås inte att Engström bevisligen var den som mördade Palme. Men det är intressant att det är just hans vanlighet – en av oss vita svenssonmän – som får många att tveka. Om man leker med tanken att Engström i stället hade varit kurd skulle både utredningen av honom och eftervärldens dom antagligen blivit helt annorlunda.

© Michael Tapper, 2021. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2021-01-11.

Palmemördaren – en film om Skandiamannen
Sverige 2021. Regi: Lars Lampers. SVT1 den 11 januari kl. 20.00 och finns på SVT Play till och med den 11 januari 2022.