Mordet 1997 på indisk-kanadensiska fjortonåringen Reena Virk i förorten Saanich på Vancouver Island eldade på moralpaniken kring ungdomsvåld och utlöste ett mediedrev mot de tonåriga förövarna. Hennes sikhiska föräldrar tillhörde Jehovas vittnen, vilket gjorde dem till en minoritet inom den indiska minoriteten. Och Reena hade mörk hy och var överviktig i en trångsynt småstadskultur där smala blondiner var ett ideal. Hon stack ut, blev en måltavla för mobbare. När hon slog tillbaka fick hon betala med sitt liv.
Miniserien Under the Bridge, byggd på Rebecca Godfreys bok med samma namn, är skildrar brott i samma anda som Ed McBain och Sjöwall-Wahlöö. Reenas jämngamla mördare och det mesta av händelseförloppet avslöjas redan i första avsnittet. Mordet stannar inte vid en isolerad händelse, utan är ett symtom på ett sjukt samhälle.
Handlingen tappar emellertid fokus på Reena genom att författarinnan Godfrey själv (Riley Keough) kliver in som huvudperson i handlingen. Serien blir därmed slående lik Gillian Flynns roman Vassa föremål (Sharp Objects, 2006; TV-VERSIONEN finns på Max). Båda huvudpersonerna är unga kvinnor som motvilligt återvänder till sina barndomstrakter för att skriva om mord på traktens utstötta flickor.
I Under the Bridge upptäcker Godfrey att barndomsvännen Cam Bendtland (en fiktiv rollfigur spelad av Lily Gladstone) blivit polis och leder utredningen av mordet på Reena (Vritika Gupta). Medan de arbetar såväl med som mot varandra i jakten på mördarna, inleder de en av/på-relation som inte lägger något väsentligt till berättelsen. Som ytterligare distraktion svävar ett avsnitt ut i en lång tillbakablick på hur Reenas föräldrar träffades 1979.
Alla serier behöver inte vara åtta till tio avsnitt, men i det här fallet saknas knappast bra stoff till hela speltiden och mer än så. Felet ligger i att utvikningarna stjäl utrymme från det serien nu saknar: En fylligare bakgrund om Reenas vardagsmobbning i skolan och om tonåringarna i det gäng som misshandlade och dränkte henne.
I förstulna repliker och korta scener med de lysande unga skådespelarna skymtar vi en tonårsvärld av hat och självförakt efter att de flytt från övergrepp i hemmen eller kastats ut som sopor av kärlekslösa föräldrar. Det hade vi behövt veta mer om för att förstå innebörden i varför ungdomshemmens flickor kallas ”Bic-girls” efter engångständarna. Och varför de avgudar maffiabossen John Gotti, gatugäng som Crips i Los Angeles och Mexikos knarkkarteller.
Godfrey, nyligen död i lungcancer, hade som mål med sin bok att förmänskliga förövarna, visa att de medierna kallade monster var utstötta, oälskade barn som vände sina aggressioner mot sig själva och varandra. Men producenten Riley Keough och serieskaparen Quinn Shepard tycks ha beslutat sig för att en djupdykning i misären med okända namn skulle stöta bort strömningspubliken och valde att ge storyn en mer säljande förpackning med affischnamn.
Under the Bridge är fortfarande ett drabbande porträtt av missbruk, våld och psykiska problem bland ungdomar. Lika rå, djärv och komplex som Tim Hunters RIVER’S EDGE (1986) eller Larry Clarks BULLY (2001) blir den dock aldrig.
© Michael Tapper, 2024. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2024-06-26.
Under the Bridge
STRÖMMAD MINISERIE I ÅTTA AVSNITT. TRUE CRIME-THRILLER. USA, 2024. Skapad av: Quinn Shephard efter Rebecca Godfreys bok från 2005. Med: Riley Keough, Lily Gladstone, Vritika Gupta, Izabella ”Izzy G” Gasparesz. Längd: 0.36–1.00/avsnitt. Disney+.