När radiokanalen Europe 1 ringde stod han redo i startgroparna för att upprepa sin sedan flera år inövade repertoar av apokalyptiska svartmålningar. Men nu talade den franske extraextremhögerpolitikern Éric Zemmour – till höger om Marie Le Pens nationalistiska Nationell Samling – i en högstämd statsmannaton för att ge intryck av att han var den starke ledare med sunt förnuft hela det franska folket ropade efter. Han krävde att regeringen skulle bemöta kravallerna efter tisdagens polismord på sjuttonårige Nahel i småstaden Nanterre med ”brutal repression” för att förhindra ”början på ett inbördeskrig, ett etniskt krig”.
Det är en klagosång till krokodiltårar. För är det något Zemmour önskar sig, så är det ett etniskt krig. Och inte bara han. Runtom i världen söker högerpopulistiska partier och ledare montera ned demokratins fundament: rättsstatens grundprincip om likhet inför lagen, mänskliga rättigheter som asyl och rättssystemets, forskningens, mediernas och kulturens frihet från politisk styrning.
För att styra kursen mot ett auktoritärt samhälle behöver man ett hot man kan förstora bortom alla proportioner till en uppgörelse mellan barbari och civilisation. I det projektet kommer de våldsamma kravallerna i Frankrike eller gängskjutningarna i Sverige som sända från himlen. Något man kan få väljarna vid köksbordet att se som en krigsförklaring eller en terroristhandling mot staten.
Vad är det då som händer? Ett profetiskt scenario finns i Romain Gavras Netflix-film ATHENA, som jag recenserade för ett halvår sedan. Där pekar man ut en nynazistisk grupp som i polisuniform utför mordet för att trigga samhällskonflikterna. Så var naturligtvis inte fallet i Nanterre, men det finns befogade misstankar om en utbredd rasism i poliskåren.
Rasism som motiv känner vi från de många polismorden på afrikanamerikaner i USA – med efterföljande demonstrationer och kravaller – under senare år. Där har ”driving while being black”, vilket filmen från mordet i Nanterre tycks illustrera, blivit ett stående skämt om hur svarta och andra mörkhyade riskerar att när som helst misstänkas för brott. Har man fel etnicitet när man kör bil – sitter på en parkbänk, hänger utanför en affär, snackar med några polare i gathörnet – utgår polisen från att det finns ett brott att upptäcka. Ett brott som kräver dragna vapen.
Medan jag skriver den här texten, ser jag hur president Macron i ett uttalande lovar att betvinga gatuvåldet i veckan ”sans tabou” – utan att lägga fingrarna emellan – det vill säga med de metoder Éric Zemmour argumenterar för. Extremhögern ritar den politiska kartan och nästan hela den politiska färgskalan använder den numera för att orientera sig politiskt.
I Athena kommer förövarna undan, vilket göder konspirationsteorier och mer våld. I verklighetens Frankrike har polisen som sköt åkt fast. Ett oberoende rättssystem kan återställa förtroendet för samhället. Ett ideologiskt färgat rättssystem som vi ser i totalitära och högerauktoritära stater kan det aldrig.
© Michael Tapper, 2023. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2023-06-30.