Den musikaliska kassakon

En klassisk kapitalistisk myt är att rika skapat sina förmögenheter av egen förtjänst. Närmare granskningar visar emellertid att de flesta är födda in i finansdynastier. Resten har haft andra fördelar. Eller tur.

Jeff Bezos fick en kvarts miljon dollar i startkapital till Amazon från sina föräldrar. Bill Gates mamma ordnade via affärskontakter ett kontrakt med IBM för Microsoft. Elon Musks familj ägde aktier i sydafrikanska gruvor.

Sedan finns det enstaka fall som Daniel Ek. Uppvuxen i Rågsved med ensamstående mamma. Begåvad på datorteknik. Tjänade i tjugoårsåldern flera miljoner på programutveckling för bland andra TradeDoubler, pengar han använde för att starta företaget Spotify – idag med 350 miljoner användare och mångmiljardomsättning.

Även om Ek har varit bolagets ansikte utåt sedan starten 2008, så bygger framgångssagan på kollektivt arbete. Och en stor portion tur. Det visar  miniserien The Playlist av Hallgrim Haug (Swedish Dicks, 2016–18) och Per-Olav Sørensen (Störst av allt, 2019).

I sex avsnitt drar man berättelsen från lika många nyckelpersoners skilda synvinklar: idékläckaren Ek (Evin Endre), affärsmannen Martin Lorentzon (Christian Hillborg), affärsjuristen Petra Hansson (Gizem Erdogan), programmeraren Andreas Ehn (Joel Lützow), Sony Music-chefen Per Sundin (Ulf Stenberg) och artisten Bobbi T. (Janice Kavander).

På en punkt säger dock alla sex detsamma, att just deras insats var helt avgörande för bolagets kometkarriär. Starkast argument har den som, ironiskt nog, får minst klirr i kassan. Nämligen artisten. Bobbi T. må vara en påhittad figur, men hon får representera ett typiskt öde för majoriteten musiker. De som aldrig når industrins stratosfärer.  Artisterna med blygsamma försäljningssiffror, tvingade till lågbetalda gig på krogen och extraknäck på skitjobb för att överleva.

En annan artist i sammanhanget är teknikchefen Andreas Ehn, skildrad som ett socialt tafatt programmeringsgeni. I ett bildspråk lånat från ”A beautiful mind” gestaltar man hans kodningstalang som besläktade med matematikern John Nashs schizofrena hallucinationer. Inte helt smickrande. Enligt serien hoppade han av eftersom han såg Eks kompromisser med musikjättarna som ett svek mot deras gemensamma, utopiska dröm om en oreglerad gratistjänst. Men idealist var han inte. Några år senare investerade han delar av sin förmögenhet i Uber.

Under seriens gång, från 2004 till 2025 (jo, faktiskt), ser vi scener ur musikindustrins krig mot Pirate Bay och starten för Piratpartiet. Där anar jag material till en ny tv-serie av Haug & Sørensen som skulle kunna diskutera immateriella rättigheter och hur internet gick från otyglad vildmark till hårt stängslad marknad. Debattämnen som förtjänar att väckas till liv igen efter många år i dvala.

The Playlist är sevärd men ojämn. Det gäller såväl mellan skådespelarprestationerna som mellan avsnitten. Ändå visar den vilken vilket dramatiskt dynamitstoff  som döljer sig i affärsvärlden. När såg ni senast en dramatisering av Wallenberg-familjens historia? Trustorhärvan? Attendo-skandalerna?

Det är hög tid för svenska spelfilms- och dokumentärregissörer att sätta tänderna i den ekonomiska eliten. Varför inte börja med en filmatisering av Mikael Holmqvists Djursholm: Sveriges ledarsamhälle. En skräckkomedi.

© Michael Tapper, 2022. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2022-10-14.

The Playlist
STRÖMMAD MINISERIE I SEX AVSNITT. Frankrike/Sverige 2022. Skapad av: Hallgrim Haug, Per-Olav Sørensen. Med: Edvin Endre, Gizem Erdogan, Christian Hillborg, Ulf Stenberg, Janice Kavander, Joel Lützow. Längd: 0.50/avsnitt. Netflix.