Abraham Lincoln – en politisk helare, spelare och velare

”Vilka är vi amerikaner?” frågade Abraham Lincoln både USA och sig själv under inbördeskriget 1861–1865, enligt historikern Kellie Carter Jackson. Bara att formulera frågan är fortfarande explosivt i ett land där medborgarrättskämpar attackerar statyer över sydstatsarméernas krigshjältar medan nynazister och andra Trump-anhängare marscherar under sydstaternas stridsfana. Lincoln själv blev svaret skyldig.

Just nu går två tv-serier som kritiskt synar USA:s 16:e president. Abraham Lincoln har producerats av History Channel efter en bok av Doris Kearns Goodwin, som också skrev förlagan till Steven Spielbergs LINCOLN (2012).

En än mer radikal omvärdering gör den fängslande och vetenskapligt grundmurade Lincolns Dilemma av dokumentärfilmarna Jacqueline Olive och Barak Goodman, aktuell på Apple TV+. Här anlitar man en mindre armé kända amerikanska historiker för att gräva fram mer nyanserad bild bakom den populärkulturella legenden om ”Honest Abe” om Lincoln som en vit Jesus. Presidenten som av pur godhet frälste tacksamma svarta från slaveriet.

Serien berättar om hur den unge Lincoln personligen gärna deklarerade sin avsky mot slavsystemet men gjorde ytterst lite under sin mandatperiod i Kongressen för att ändra på saken. Han vägrade ansluta sig till abolitionisterna med hänvisning till slavägaren Thomas Jeffersons  formulering om ”we the people” i den amerikanska konstitutionen. Detta ”we” omfattade nämligen inte de fyra miljonerna slavarna som tagits med våld från Afrika; de var att betrakta som egendom, boskap.

Lincolns liberalism var med andra ord länge flexibel, följsam med vindarna i tiden. Maktspelet var viktigare än principerna. Känns märkligt välbekant även för rasismens medlöpare i svensk politik valåret 2022.

Till och med efter sydstaternas krigsförklaring 1861 fortsatte Lincoln att försöka kompromissa med sydstaterna för att, som han hävdade, hela landet. Först föreslog han att de skulle få behålla slavarna på villkor att de inte spred slaveriet till andra delstater. Sedan lade han fram en plan för att på lång sikt fasa ut slaveriet.

Därefter var hans lösning att frige slavarna för att omgående utvisa dem till kolonier i Karibien. Några ”vi amerikaner” kunde svarta hursomhelst inte bli eftersom sydstatssonen Lincoln såg dem som artskilda från vita européer. Hans omvändelse till fullständig emancipation kom först 1862, efter en rad bakslag i inbördeskriget.

Rykten om en statskupp av slaverisympatiserande officerare florerade. Förrymda slavar från utbrytarstaterna och fria afrikanamerikanska män i nordstaterna blev nödvändiga som förstärkningar av unionsarmén. Och för att mobilisera de senare behövde Lincoln den respekterade före detta slaven och medborgarrättsagitatorn Frederick Douglass på sin sida.

Lincoln’s Dilemma kan låta som en svartmålning men demoniserar aldrig Lincoln som ryggradslös, snarare är den ett porträtt av en president uppväxt i ett samhällsklimat där rasism och slaveri var normen. Och han betalade med livet när han väl tog tydlig ställning i slaverifrågan. Hatkampanjerna eskalerade. Han stämplades som rasförrädare, kanske själv förgiftad av en droppe afrikanskt blod i ådrorna. Rasistisk retorik vi känner igen från vår tids konspirationsteoretiker.

© Michael Tapper, 2022. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2022-02-23.

How to watch 'Lincoln's Dilemma' on Apple TV+ | iMore

Lincoln’s Dilemma
Dokumentärserie i fyra avsnitt på Apple TV+. Regi: Jacqueline Olive & Barak Goodman. Medverkande historiker: Kellie Carter Jackson, Eric Foner, Edna Greene Medford, Christopher Bonner. Längd: 0.54–0.59/avsnitt.