Det våras för Korea – Michael Tapper

Länge stod Sydkorea i skuggan från de betydligt framgångsrikare filmfabrikerna i Japan och Hong Kong. Spelfilmerna lånade osjälvständigt in de asiatiska storebrödernas klichégrepp inom melodram- och actiongenren. Animationsbolagen tjänade nästan helt som underleverantörer till den växande animeindustrin i Tokyo (nu senast Spirited Away) men också till amerikanska tv-serier som Simpsons. Den politiska censuren var en antikommunistisk spegelbild av broderlandets kommunistiska påbud i norr, något som ytterligare förstärkte den konstnärliga strömlinjeformningen.

Övergången från 1970-talets hårda militärdiktatur till en ökad demokratisering under 1980-talet medförde lättnader även inom filmen. Den politiska censuren avskaffades. Importrestriktionerna upphävdes successivt (den sista var det till 1990-talet kvardröjande förbudet för japansk film efter krigsårens brutala ockupation). Och med avskaffandet av sistnämnda pålaga upphörde också ett kvoteringssystem som tvingade alla filmbolag att producera minst fyra inhemska filmer för varje utländsk titel de ville distribuera.

Det blev början på en både konstnärlig och kommersiell filmvår som bara växt i styrka sedan dess. Massproduktionen av skräpiga, lågbudgeterade kvoteringsfilmer försvann, och de generella utreseförbuden upphävdes. Im Kwon-taek och andra veteranregissörer kunde plötsligt genomföra ambitiösa projekt kring tidigare tabubelagda ämnen som Koreakriget och dess efterdyningar. Hans tragiska berättelse om ett land splittrat mellan två sinsemellan hatiska och hänsynslösa diktaturregimer, Gilsottum (1985), blev för många cineaster och kritiker i väst något av en introduktion till den förnyade sydkoreanska filmindustrin i och med visningen 1990 på filmfestivalen i München.

Intressant nog förstärkte man samtidigt sin ekonomiska ställning i hemlandet. År 2003 var åtta av de tio största kassasuccéerna sydkoreanska produktioner. Andelen av den inhemska marknaden var hela 53,5 procent. Bägge siffrorna är sådana som den ständigt krisande, europeiska filmindustrin bara kan drömma om. Det året fick toppfilmen, sydkoreanska Silmido, 11,07 miljoner besökare (av en befolkning på närmare 48 milj.). Att jämföra med närmsta konkurrenten, Sagan om konungens återkomst, som ”bara” lockade 5,9 miljoner. På femte plats kom amerikanska Matrix Reloaded (3,6 milj.).

Resten av topp-tio-listan är alltså idel sydkoreanska kassavältare, och i år kan man lugnt säga att man definitivt slagit igenom även utanför de egna gränserna: Kim Ki-duks Samaritan Girl vann Silverbjörnen i Berlin och Kim kunde i dagarna ta emot både juryns regipriset och filmkritikerpriset på Venedigfestivalen för sin senaste produktion Bin-jip (Järntrean, syftande på en golfklubba). Däremellan stal Park Chan-wook uppmärksamheten i Cannes prestigefyllda tävlingsserie med sin våldsamma Oldboy. Även i Sverige kommer nu den sydkoreanska filmen på bred front. Av de 19 titlar som totalt importerats under filmens drygt hundraåriga historia har 18 haft premiär det senaste året.

Liksom i väst hör stjärnspäckade och påkostade komedier, thrillers, action- och krigsfilmer till de populäraste genrerna, och flera filmbolag har inlett samarbete med Peter Jacksons visuella effektfabrik WETA på Nya Zeeland för att få ännu bättre konkurrensfördelar. Inte undra på att Hollywood riktar blickarna hit, både när det gäller att rekrytera nya regissörer men också för att skaffa rättigheterna till egna nyinspelningar – nyinköpta Oldboy är en av de hetaste kandidaterna.

Med tanke på Hong Kong-filmens växande popularitet under 1990-talet, krönt av Ang Lees banbrytande blockbuster Crouching Tiger, Hidden Dragon (2000), är dock frågan om inte den mentala barriären mot textade filmimporter brutits även i USA. De senaste fem åren har varit en guldålder utan idigare motstycke för sydkoreansk film, och man har många unga, konstnärligt intressanta och tekniskt slipade regissörer att sätta sitt hopp till. Förhoppningsvis kan de permanent sätta Seoul på den internationella filmkartan.

© Michael Tapper, 2004. Sydsvenska Dagbladet 2004-09-17.

Aktuella filmtips:

Bong Joon-hos thriller Memories of Murder (2003), som fick sin smygpremiär den 16/9 på Lunds Studenters Filmstudio och som kommer på biorepertoaren i höst. Berättelsen utgår från brutala seriemord i en avlägsen byhåla på 1980-talet men handlar lika mycket om motsättningar mellan en västerländskt modern livsstil i storstäderna och kvardröjande traditioner på landsbygden.

Kim Ki-duks just nu Venedigfestivalvisade Bin-jip, som också den köpts till Sverige. Kim är tillsammans med Bong Joon-hoo den kanske konstnärligt mest flyhänte av de nya regissörsnamnen. Medan vi hoppas på att även Samaritan Girl kommer hit kan vi avnjuta detta spänningsladdade triangeldrama.

Kim Moon-saengs apokalyptiska animationsfilm Wonderful Days (2003), som Fantastisk Filmfestival visar i år. Det är ett femårigt, tekniskt avancerat jätteprojekt avsett att definitivt etablera en mer självständig, sydkoreansk animation. Uppenbart inspirerad av japanska animen Ghost in the Shell och den amerikanska Matrix-serien, har den kritiserats för att ha en alltför svag berättelse men ska nog ses som ett djärvt första steg.

Läs/se vidare:

koreanfilm.org, cinekorea.com och asianinfo.org

Den förstnämnda är en sajt gjord av den i Seoul boende amerikanen Darcy Paquet, språkvetare och filmkonsult på Far Eastern Film Festival i italienska Udine, med stöd av branschorganisationen Korean Film Council (KOFIC). Den andra är en amerikansk fansajt, och den tredje en mer övergripande informationsplats för östasiatisk film. Historiska översikter, ekonomiska redovisningar och en del (faktiskt) kritiska texter om samtliga titlar. Även länkbibliotek mm.

nixflix.com, asianfilms.org och koreanfilms.host.sk

Cineast- och filmkritiksajterna om koreansk och östasiatisk film är många. De här är tre av de bättre. Länkbibliotek.

Sight & Sound, september 2004

Brittiska filminstitutets månadstidskrift, som hittas på bibliotek och i tidningshandeln för internationell press, publicerar här en artikel samt intervju med Bong Joon-ho med anledning av den brittiska biopremiären för Memories of Murder.

yeondvd.com, subdvd.com och dvdasian.com,

Även köpsajterna för östasiatisk film på DVD är många. Dessa är välsorterade. Rygga inte för att köpa de koreanska originalutgåvorna eftersom de nästan alltid är försedda med engelska texter, ligger tekniskt i nivå med amerikanska DVD-produktioner och fungerar utmärkt i regionfria spelare.