Ett hus i Marocko – Michael Tapper

Frankrike/Marocko 2013. Rock the Casbah. Regi: Laila Marrakchi. Skådespelare: Morjana Alaoui, Nadine Labaki, Lubna Azabal, Hiam Abass Omar Sharif. Åldersgräns: 15 år. Längd: 1.40.

Ett hus i Marocko är sannolikt 82-årige Omar Sharifs tack och farväl-föreställning till biopubliken. Han inleder filmen med att introducera sin just avlidne rollfigur Moulay Hassan, en framgångsrik affärsman i Tanger. Efter förtexterna till tonerna av Bob Hope och Bing Crosbys skrålsjungande av titellåten i Två glada sjömän i Marocko (1942) samlas hans nära och kära för att både sörja honom och vädra ut hans patriarkala arv. Alltmedan Hassan betraktar från kulisserna och då och då kommenterar spektaklet.

Han utifrånperspektiv delas av favoritdottern Sofia (Morjana Alaoui), som blivit hollywoodstjärna genom en rad roller som arabisk terrorist. I ett filmklipp som hämtat ur tv-serien 24 spelar hon fradgatuggande självmordsbombare. Lite märkligt kan det därför tyckas att filmen väljer att skildra hennes familj med såpamelodramens lika breda och stereotypa penseldrag.

Pojkflickan Sofia och hennes tre systrar känns igen från genren: utseendefixerade och slampiga Miriam (Nadine Labaki), präktiga lärarinnan Kenza (Lubna Azabal) och den mytomspunna skönheten Leila, tragiskt död i självmord. På samma sätt är det med filmens många förvecklingar och avslöjanden om incest, otrohet och utomäktenskapliga barn. Kryddat med en för arabvärlden frimodig dialog om sex och kvinnofrigörelse.

Poängen med filmen är förmodligen dels att diskutera kvinnoförtryck och patriarkal dubbelmoral för hemmapubliken, dels att för oss i västvärlden visa upp en sekulär arabisk medelklass snarlik den vi ser i våra egna såpor. Här finns visserligen både roliga scener och bra skådespelare kring den formidabla Hiam Bass som Hassans änka. Men det är som om regissören-manusförfattaren Laila Marrakschi inte kan bestämma sig för tonläget, som pendlar vilt mellan grovkornig komedi och ett mer nyanserat psykologiskt drama.

Det slutar inte oväntat i försoning, något som svär mot den Clash-inspirerade originaltiteln och tar något av udden från filmens många brännande frågor.