Den stora beredskapsboxen Sex militärfarser: Bara en trumpetare (1938), Kronans käcka gossar (1940), Beredskapspojkar (1941), Hemtrevnad i kasern (1942), Vi mötte stormen och Halta Lottas krog (båda 1943). Dvd-box från Studio S
År 1939 gjordes den sista militärfarsen av trettiotalsstuk: Landstormens lilla lotta. Den är i allt väsentligt en pilsnerfilm i militärmiljö med alla de sedvanliga upptågen och lågbrynta skämten från Thor Modéen & co. Trots filmens popularitet ställde sig branschen därefter i givakt för beredskapstidens paroller om god samhällsanda.
Det märks i Kronans käcka gossar, där skurkarna inte bara är ute efter att tjäna pengar, som bankmannen i Landstormens lilla lotta, de är också landsförrädare som vill sälja formeln till ett nyuppfunnet sprängämne till fienden. Kronvraket 52:an Nisse (Nils Poppe) visar sig dock vara av rätta virket i farans stund och belönas på pilsnerfilmsvis med uppfinnarens dotter. Kompisen 47:an Calle (Carl Reinholdz) finner kärleken i köket.
Folkhemstemat om gemenskap över klassgränserna fick på så sätt sin modell i beredskapsbuskisen. Medan allvarsamma unga män utförde hjältedåd längs Sveriges gränser, ibland till priset av sina liv, i filmer som Första divisionen (1941) och Örlogsmän (1942), överlistade deras komiska motsvarigheter den lede fi närmare hemmets skenbara idyll.
Beredskapspojkar är en direkt fortsättning på Kronans käcka gossar men med metafilmisk skruvning. Här gör man nämligen en poäng av att huvudpersonerna Nisse och Calle (Poppe & Reinholdz igen) är skådespelare som använder sina talanger i en just avslutad inspelning av en militärfars för att avslöja en sabotör. Filmbranschen kunde därigenom visa sin betydelse också i rent praktisk mening under brinnande krig.
Greppet utvecklas i Hemtrevnad i kasern, då en småstadsteater omvandlas till militärförläggning. Truppens löjtnant sätter upp en revy som inte bara får mannarnas humör på topp utan även höjer moralen i staden. God underhållning blir här en del av samhällets mobilisering för att stå enade mot ett yttre hot.
Kritikerna var måttligt roade av beredskapskomedierna, även om de gav dem ett visst erkännande för som förströelse i svåra tider. Ibland blev emellertid kopplingen till rådande krig väl tunn, som i Halta Lottas krog. Endast en kort scen då luftvärnet får ett utländskt krigsflygplan att vända avbryter kärlekskarusellen under Lasse Dahlquists trallande på titelns göteborgsgoa krog.
Något större mod mot det nazistiska barbariet märktes inte förrän mot krigsslutet, då Tysklands nederlag bara var en tidsfråga. Tvärtom medverkade den svenska filmbranschen länge i Internationella Filmkammaren, en marionettorganisation för propagandaminister Joseph Goebbels. Minsta vink från Berlin åtlyddes, och på så sätt fick den svenska publiken vänta tills krigsslutet på klassiker som Chaplins Diktatorn (1940).
Följsamheten märktes förstås också på svenska filmer, bland andra Vi mötte stormen. Den är ett collage av journalfilmer om Sverige under kriget – från Münchenförhandlingarna 1938 till Alice Babs genombrott – kring ramhandlingen om det ransoneringsdrabbade äkta paret Söderberg (Stig Järrel, Emy Hagman). Ursprungligen ingick Karl-Gerhards antinazistiska glansnummer ”Trojanska hästen” i klippkavalkaden, men den togs bort innan premiären. Revykungen kommenterade självcensuren syrligt med att producenten Lorens Marmstedt hade mött stormen i ett rhenvinsglas med strykta segel.
© Michael Tapper, 2014. Sydsvenska Dagbladet 2014-12-12.