USA 2003. Regi: Chris Kentis. Skådespelare: Blanchard Ryan, Daniel Travis. Längd: 1:20.
Paret Chris Kentis (regi, manus, foto) och Laura Lau (producent, foto) spelade in Open Water med digitalvideokameror under en semester i Karibien. Och det syns tyvärr också med all önskvärd tydlighet. ”Baserad på en verklig händelse”, står det inledningsvis, syftande på att filmen haft sin förebild i rapporterna om ett par som 1998 övergavs under en dykresa på Stora Barriärrevet. Men det rättfärdigar knappast sömngångaraktigt skådespeleri, extrembanal dialog och taskig bildupplösning.
Det enda riktigt försonande, verkningsfulla greppet är då kameran stundvis placeras i höjd med vattenytan för att fixera skådespelarna under det att de allt annat än digitalt tillverkade undervattensrovdjuren successivt kommer närmare. Delvis tillämpas samma cinéma-verité-teknik-via-dokusåpa-TV som i Blair Witch Project (1999), om än utan nyhetens behag. Några obehagliga minuter då och då blir det ändå när hajfenor och vågtoppar lite hallucinatoriskt glider samman och suggererar fram huvudpersonernas utsatthet.
Däremellan ligger emellertid desto längre transportsträckor av ren, konstlös tristess eftersom upphovsmakarna 1. inte kan bättre eller 2. anser att denna tristess är ett allmänmänskligt tillstånd och att vältrandet i den ska stärka verklighetskänslan. Ingetdera alternativet höjer kvaliteten på filmen.
© Michael Tapper, 2004. Sydsvenska Dagbladet 2004-10-29.