Thor – Michael Tapper

USA 2011. Regi: Kenneth Branagh. Skådespelare: Chris Hemsworth, Anthony Hopkins, Natalie Portman, Stellan Skarsgård. Åldersgräns: 11 år. Längd: 1.54.

Filmen efter Marvelserien The Mighty Thor kan bäst sammanfattas som en superkitschig Bayreuthuppsättning av Wagners Nibelungenringen. På LSD. I rymden. Men utan sångnummer. Det är fånigt småkul i mixen av det pompösa med knastertorr humor och en stor portion självironi.

Fast gudar utan någon som helst koppling till asasagorna och med låtsasfornnordiska namn som Volstagg (en Obelixfigur med permanentat skägg), Fandral (en svärdsman av Errol Flynn-typ) och Hogun (en samuraj på villovägar) trängs på Asgård med veteranerna Oden, Heimdall, Tor, Siv och Loke. Varför hitta på befängda nya typer när sagorna är späckade med betydligt mer spännande gudar och gudinnor?

Apropå en debatt i USA vill jag understryka att min invändning inte handlar om etnicitet. Jag har inga problem med att den afrobrittiske skådespelaren Idris Elba getaltar Heimdall (att vikingatron senare kidnappats av rasister är beklämmande och historielöst). Tvärtom, han gör det med det med en pondus och elegans som jag hade önskat att hans töntigare med-asar ovan också haft. Den muskulöse australiske såpastjärnan Chris Hemsworth är däremot maffig i titelrollen. Han är snar till bråk men också till generositet och självuppoffrande hjältedåd.

Mycket av svagheterna i manus och rollbesättning kompenseras av Branaghs rappa berättartempo och balansering mellan storvulen action och intima scener av romans och komedi. En betydande del av filmen ägnas förspelet till Marvelserien – Tors kamp mot jättarna i Jotunheim och förvisning från Asgård efter Lokes (Tom Hiddleston från Wallanderfilmerna) onda ränker – och en uppföljare är att vänta.

Specialeffekterna är många och svindlande. 3D-formatet känns däremot både överflödigt och tekniskt oslipat. Särskilt i hastiga kamerarörelser under actioninslagen blir bilderna irriterande suddiga.

PS Stanna kvar i biosalongen till efter sluttexterna. Som vanligt i Marvels Avengers-filmer följer då en viktig scen.