Rosa pantern – Michael Tapper

USA 2006. The Pink Panther. Regi: Shawn Levy. Skådespelare: Steve Martin, Beyoncé Knowles, Jean Reno, Kevin Kline. Längd: 1:32. Betyg: 2.

Steve Martin som Peter Sellers som kriminalinspektör Jacques Closeau. Ett komedigenrens självmordsuppdrag som har fått kritikerna i USA att vässa pennorna extra mycket. Och visst kan man ge dem rätt i mycket: Martin är en blek karbonkopia av förlagan. Kevin Kline saknar både auktoriteten och den latenta galenskapen hos Herbert Loms polischef Dreyfus. Och de flesta skämten hade kanske haft en chans att gå hem om filmen hade släppts år 1964.

Handlingen i 2006 års Rosa pantern är, som i filmerna med Sellers, mest en förevändning för ett pärlband sketcher som gärna irrar sig långt bort från kriminalgåtan: Högavlönade chefstränaren för franska landslaget mördas, och hans ring med den gigantiska Rosa pantern-diamanten stjäls från hans finger.

Det utlöser en långsökt och tillkrånglad intrig, där Dreyfus kallar in lantlige idiotpolisen Closeau enbart för att denne ska misslyckas. Då kan Dreyfus själv rycka in, ta fast mördaren och då den eftertraktade hedersutmärkelse han så länge blivit snuvad på av andra och mer kompetenta förmågor.

Brittiske Agent 006 — ironiskt nog spelad av Clive Owen, som just tackat nej till att bli nye Bond — är emellertid en av de många som rycker ut till Closeaus räddning. Alltmedan Martin i en engelsk språklektion om att köpa hamburgare förgäves försöker matcha Sellers utsökta språkmisshandel.

Ändå är filmen inte en total katastrof. Särskilt inte för en Austin Powers-generation som uppskattar skamlöst taffliga sex- och fjärtskämt. För oss andra kan bra tajming lyfta dialogen, som när Closeau ridderligt försvarar Xanias (Beyoncé) heder mot assistenten Ponton (Jean Reno) med orden: ”Varför kör du med henne? Kan du inte se att hon är sexig?”

Vill man ha ett och annat fyndigt, ibland Tati-inspirerat gags gäller det att hålla ögonen mot bakgrunden, där de då och då svischar förbi i förbifarten. För regissören Shawn Levy har i alla fall lärt sig en sak av sin tidigare komedi, den ursega kalkonen Smekmånaden: I brist på idéer, skruva upp tempot.