Horizon: An American saga, kapitel 1

BIO. VÄSTERNEPOS. Horizon: An American saga – Chapter 1. USA, 2024. Regi: Kevin Costner. Med: Kevin Costner, Sienna Miller, Sam Worthington, Danny Huston, Michael Rooker, Jena Malone, Tatanka Means. Åldersgräns: 15 år. Längd: 3.01.

Kevin Costner är vår kanske siste västernhjälte. Betydelsen av succén 1990 för den flerfaldigt Oscarsbelönade regidebuten Dansar med vargar (Dances with Wolves) kan inte överskattas. Utan den hade vi nog inte fått se Clint Eastwoods De skoningslösa (Unforgiven, 1992) eller tv-serien Deadwood (2004–06). Inte heller hans egen, lågmält poetiska Open Range (2003) och den moderna västernserien Yellowstone (Paramount+) – nu inne på sin femte säsong.

Horizon är ett epos om totalt fyra filmer; del 2 har premiär i augusti. Berättelsen handlar om västerneran med början under det amerikanska inbördeskriget sista år och tar slut med massakern vid Wounded Knee 1890. Tjugofem år av kolonisering och systematiskt folkmord på urbefolkningen som genren i sin klassiska form skildrade som ett rättfärdigt försvar mot blodtörstiga vildars övergrepp.

Bilden förändrades från 1950-talet och framåt. Med Dansar med vargar som utmärkt exempel. Därför blir jag betänksam när Horizon, del 1 börjar med två blodiga apacheöverfall 1863 på skyddslösa nybyggare i ”San Pedro Valley” (egentligen navajo-reservatet Monument Valley, västernmästaren John Fords favoriserade inspelningsplats). Män, kvinnor och barn mördas och skalperas urskillningslöst.  Först mot filmens slut får vi en motbild – kortare och lamare – när vita skurkar massakrerar en apacheby.

Och den överväldigande känslan av att se en återgång till den klassiska västernfilmens klichéer slutar inte där. Costner och hans manusmedförfattare tömmer genrens dammigaste arkivhyllor när man klipper mellan flera parallellhandlingar vi förstår kommer att stråla samman i den ruffiga hålan Horizon dit alla rollfigurerna lockas av försåtliga propagandablad.

På fortet i gränslandet mot urbefolkningens land spirar kärleken mellan den vackra unga änkan Frances (Sienna Miller) och den stilige unge kavallerilöjtnanten Gephart (Sam Worthington). En vagnkaravan under Matthew Van Weyden (Luke Wilson) kämpar sig fram över kargt land under hot från törst, apacher och inre konflikter. Vid en gudsförgäten handelsstation tvingas den tillknäppte revolvermannen Hayes Ellison (Kevin Costner, 69 år) på flykt med prostituerade Marigold (Abbey Lee, 37 år), som trots åldersskillnaden förstås tänder på den tråkige gubben.

Sällsamt tråkig kan också sammanfatta omdömet om filmen som helhet. Det gäller allt från Costners träaktiga rollporträtt till den slätstrukna dialogen och, kanske värst av allt, filmens oförmåga att gestalta västernviddernas både löftesrika och skoningslösa landskap med ändlösa horisonter. I synnerhet den visuellt hänförande naturlyriken, där naturen och dramats skiftningar speglas i varandra är det som gör västernfilmen till en visuell njutning på bio. Inte här.

Förhoppningsvis hittar Costner tillbaka till formen i kommande tre Horizon-filmer. Inte minst hans tidigare västernfilmer visar varför genren hör hemma på de stora biodukarna. Jag kan bara inte se några löftesrika tecken på en stor vision eller några nya idéer överhuvudtaget.

Det blir allra tydligast i det fler minuter långa slutmontaget av osammanhängande bilder, en oannonserad trailer för kommande delar. Snabbare och intensivare än det tidigare så släpiga berättandet. Men lika ospännande och tradigt.

© Michael Tapper, 2024. Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad 2024-06-28.