Borat – Michael Tapper

USA/Storbritannien 2006. Regi: Larry Charles. Skådespelare: Sacha Baron Cohen, Ken Davitian, Pamela Anderson, Pat Haggerty. Längd: 1:26.

Redan som brittiske tönthiphoparen Ali G. angreps den judisk-brittiske komikern Sacha Baron Cohen från alla håll för sitt demonstrativt vulgära skämtande om rasism och sexism. När han nu upprepar bedriften som dumflinande tv-reportern Borat från Kazakstan på jakt efter sina drömmars Amerika, har till och med den kazakiska regeringen hotat med åtal. Men är Cohen värd uppmärksamheten?

Nja, i sina bästa stunder påminner han om sin amerikanske kollega Andy Kaufman (se Milos Formans MAN ON THE MOON, 1999) när han med avväpnande, barnslig förtjusning leker med fördomarna som döljer sig bakom människors civiliserade fasader.

I en scen får Borat hedersuppdraget att öppna en rodeoshow. Han börjar med att uttala sitt stöd för Bush II:s ”krig mot terrorn” (medvetet feluttalat som ”war of terror”, alltså ”terrorkrig”) till publikens ovationer. I takt med att han blir hätskare i sina utfall mot USAs fiender – för att mot slutet önska att den amerikanske presidenten ska dricka blodet ur Iraks alla män, kvinnor och barn – tvekar publiken alltmer i sitt gensvar.

Men samtidigt som jag inte kan annat än gapskratta åt satiriska inslag över snedvriden nationalism som det här så är Baron Cohens metoder knappast invändningsfria. Påfallande gärna väljer han måltavlorna bland vanligt folk, vars välvilja och tolerans för Borats mest korkade avigsidor belönas med dumstrut. Satiren förlorar här all politisk udd, sparkar neråt och blir enbart ett tomt hångarv.

Tveksam är också Cohens kvasidokumentära form. Vilka scener är autentiska skämt och vilka är iscensatta för att se autentiska ut? Den obetalbara nakenbrottningsmatchen mellan Borat och hans kazakiske tv-producent (spelad av den klotrunde amerikanen Ken Davitian) genom ett konferenshotell blir därför befriande i all sin hämningslöst iscensatta slapstick. Deras scener ihop som ett modernt Helan och Halvan-par är avgjort filmens största tillgång.